- Project Runeberg -  Aristoteles etiska grundtankar och deras teoretiska förutsättningar /
6

(1893) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De teoretiska förutsättningarna för Aristoteles etik - A. Förberedande undersökningar med afseende å det varande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

ett annat än den särskilda substansen. Eger substansen
andra bestämningar än substantiella d. v. s. tillfälliga,
sammanfaller ej begreppet med densamma,-t. ex. begreppet hvit
menniska är ej detsamma som en hvit menniska, ty då skulle
begreppet hvit menniska sammanfalla med begreppet
menniska. En hvit menniska är nemligen alltid en menniska’).
Deremot är ej i fråga om substanser med väsendtliga
bestämningar så forhållandet. Ty om begreppet och substansen
äro skiljda från hvarandra, skall om substansen icke finnas
vetande och begreppet skall icke vara verkligt. »Dermed
att de äro skilda, förstås, att hos sjelfva det goda ej finnes
begreppet »godt», ej heller hos’ detta det goda.» Alen då
är det goda ej vetbart. Ej heller är begreppet »god» verkligt,
ty det varande är frånskildt från begreppet om det varande,
således också från alla andra begrepp2). »Således är det
nödvändigt, att det goda är det samma som begeppet »godt»»
det sköna som begreppet »skönt» och så mycket, som icke
säges vara i och för ett annat, utan i och för sig sjelft. Detta
gäller såväl, om det finnes, som om det icke finnes idéer»1).

Innan betydelsen af det hittills refererade undersökes,
är nödvändigt att med Aristoteles fortgå till ett annat
betraktelsesätt. I kap. 7 framställer han principerna för
uppkomsten och visar, att denna förutsätter något, som blifver,
något, af hvilket detta blifver, och något, ur hvilket det
blifver. Det, som blifver, är tinget, det, ur hvilket det
blifver, är materien, som är skicklig att vara eller icke vara
eller, såsom det förut uttrycktes, i sig sjelf icke eger någon
bestämning eller något vara. Det, af hvilket något blifver
är »den likartade naturen». Denna likartade natur är
»formen», som är uppkomstens realprincip. Med form förstås
väsens-begreppet och den första substansen4). Med första

’) VII, 6 § 3. !) § 7. ’) § 10. 4) VII, 7 § 10.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arigrund/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free