- Project Runeberg -  Aristoteles etiska grundtankar och deras teoretiska förutsättningar /
8

(1893) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De teoretiska förutsättningarna för Aristoteles etik - A. Förberedande undersökningar med afseende å det varande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

tyckes hau drifvas till antagande af de platonska idéerna.
Formerna tyckas ega bestånd for sig sjelfva såsom eviga
begrepp. Så skulle då den första af de stora aporierna, som
bestod i ett sväfvande mellan begreppsidealism och realism,
vara löst till förmån för det förra ledet i alternativet. Den
andra åter, som hade sin grund i motsatsen mellan det
allmänna och det enskilda, skulle vara löst på sådant sätt, att
det allmänna (begreppet) sammanföll med det särskilda
(formen) — cirkelns begrepp och cirkeln sjelf äro det samma.
A ena sidan finnas således eviga oförgängliga immateriella
substanser (πρώται ονσίαι), som sammanfalla med sitt
begrepp, å andra sidan enskilda sinliga ting, af hvilka endast
på härledt sätt en begreppsbestämning är möjlig. »Vielleicht
geliugt es von hier aus den Widerspruch zu lösen, den
be-deutende Forscher zwischen gewissen metafysischen
Voraus-setzungen der Aristotelischen Philosophie und den
Forde-rungen ihrer Erkenntniss-theori glaubten sehen zu miissen»,
*äger Hertling1) vid tanken på just den förut nämda
möjligheten. Men det tyckes redan af Hertliugs framställning
framgå, att förhållandet är åtminstone underkastadt tvifvel.
»Till åskådliggörande, säger han, af denna skilnad inom de
verkliga substanserna betjenar sig Aristoteles gerna af
jemförelsen med de matematiska förhållandena på den ena och
de genom dem gestaltade kroppsliga tingen pä den andra
sidan» och vidare »med dem2) äro således de der eviga
orörda immateriella substanserna att jemföra»3). Således
endast att jemföra. Men i texten förekommer icke ett ord
derom, att dessa »matematiska förhållanden» skulle endast
vara brukade till en jemförelse, utan det står otvetydigt
uttryckt, att cirkeln och cirkelns begrepp äro det samma. Det

’) Materia und Form bei Aristoteles sid. 43.

J) De matematiska förhållandena.. 3) Sid. 45.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 12 23:51:57 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arigrund/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free