Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De teoretiska förutsättningarna för Aristoteles etik - A. Förberedande undersökningar med afseende å det varande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
säger hau, det är möjligt, att något är substans, derför att
det betecknar endast en beskaffenhet, ej ett visst ting, torde
det ej ens finnas något begrepp om någon substans, men
det tyckes for alla och sades nyss, att antingen finnes
begrepp endast af substansen eller mest af den; dock nu ej
ens af den.» »Die von Aristoteles hänfig beröhrte, doch
nie zur abschliessenden Lösung gebrachte Grundaporie des
Aristotelischen Systems»’). Huruvida denna apori aldrig
blifvit bragt af Aristoteles till den afslutande lösningen, skall
sedan undersökas. Alltnog: resultatet af 7:de bokens här
refererade undersökningar om substansen är endast ett
fastställande af aporins betydelse, ej dess lösning.
Aristoteles går ut frän den gifna verkligheten. Han
finner i den något väsendtligt varande på två vägar. Den
ena är den bekanta platonska, enligt hvilken slutes frän
vetande till vara. Finnes det öfverhufvud i verlden något,
som är möjligt att begreppsmessigt bestämma, måste detta
vara det väsendtliga. Nu äro t. ex. matematiska
förhållanden möjliga att begreppsmessigt bestämma; således höra de
till det väsendtliga, det i sig varande. Men någon skilnad
kan då ej vara mellan begreppet och väsendet, således det
matematiska begreppet är väsende eller substans — cirkelns
begrepp och cirkeln äro det samma. Dervid är att noga fästa
uppmärksamheten dervid, att väsensbegreppet endast i sig
upptager det i sig varande, ej det tillfälliga och materiella.
Det begrepp, som har till foremål något tillfälligt,
sammanfaller ej med detta. »Hvit menniska och begreppet hvit
menniska äro ej identiska» -). Derför skiljer Aristoteles
strängt mellan begreppen, som ha till innehåll endast det
väsendtliga, och de kunskaper, som ha till innehåll äfven
’) Schwegler Arist. Metaf. IV, 117.
=) Met. VII, 6. § 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
