Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De teoretiska förutsättningarna för Aristoteles etik - A. Förberedande undersökningar med afseende å det varande - B. Aristoteles teleologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
sjelf varit öfvertygad derom, att lian bringat en lösning af
svårigheten, torde otvifvelaktigt framgå af gifna referater.
Slutligen må i fråga härom erinras om ett citat af
Hertling1), som i sammanhang med ett yttrande af Niebuhr, att
man måste likasom förverkliga för sig den antika historien
och betrakta den såsom något, som verkligen har skett,
säger: »I denna mening skall man måhända fä säga om
den gamla filosofin, att den måste betraktas såsom något,
som verkligen blifvit tänkt.» Må den således betraktas ej
blott såsom ett utkast, utan såsom en tankebyggnad, som
tillfredsstält sin tid. Uppgiften är nu att ur Aristoteles
skrifter uppvisa det sätt, hvarpå lian for sig löst motsägelsen.
B. Aristoteles teleologi.
Såsom inledning härtill är det skäl att kasta en blick
tillbaka till en foregående undersökning nemligen den
angående forhållandet mellan form och materia, såsom det
skildras i den 7:de boken af metafysiken. Aristoteles infor
der såsom förmedlande mellan materien och formen
priva-tionen såsom en bestämning hos materien, en bestämning,
som skall genom materiens formande försvinna. -Den friska
menniskan blifver af privationen och substratet, som vi kalla
materia»2). Substratet är menniskan, privationen är
sjukdomen. Denna privation kallas på ett anuat ställe3) τύ
κνιιχείμενον. Om en menniska tänkes blifva bildad, så är
menniskan sjelf substratet, som blifver, bristen på bildning
den mot formbestämdheten — bildningen — motsatta
bestämningen. En sådan privation eller motsättning finnes i sjelfva
verket alltid hos materien, fast deu understundom kan vara
fördold t. ex. i stenen’ såsom bildstodens materia’). Vid
’) Mat. und Form sid. 6. J) Met. VII. 7. § 24.
3) Phys. I, 7. 190. b, 10. ’) Met. VII, 7, § 26 «..
HägtrttrOm: Aristoteles etiska grundtankar. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
