- Project Runeberg -  Aristoteles etiska grundtankar och deras teoretiska förutsättningar /
20

(1893) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De teoretiska förutsättningarna för Aristoteles etik - B. Aristoteles teleologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verkligt såsom ett visst föremål med bestämda egenskaper
»I substanserna är det, som utsäges om stoftet, sjelfva
verkligheten» (ή ένέργβιά)’). Denna är väsensbegreppet, som är
uttrvckt genom »de slutliga differenserna»2). Dessa differenser
ansåg Demokrit vara endast tre: gestalt, ordning och läge.
Aristoteles anser dem vara många. »Somligt säges vara
genom sammansättning af materien t. ex. så många, som
uppstå genom blandning såsom honung, annat genom band
såsom ett knippe, annat genom limning såsom bok, annat
genom fog såsom låda, annat genom flere af dessa
(differenser), annat genom läge såsom tröskel» a) o. s. v. Men alla
dessa bestämningar äro ju sinliga och således tillfälliga
Limning t. ex. är ju påtagligen ett rent sinligt begrepp.
Men ändock äro de det substantiella i tingen gent emot
materien. Enligt den foregående framställningen var det
substantiella den rena formen. Men såsom det då visade sig,
var denna form aldrig verklig for sig. Nu är den
verkligheten sjelf, men då är den icke vidare ren form, utan
innehåller i sig tillfa..iga bestämningar. Förut har det uppvisats,
att materien aldrig är rent af oväsendtlig, nu visar det sig,
att formen icke, for så vidt den är verklig, är ren form
Men är den ej ren form, är den ej heller ett rent begrepp
ej heller det rent allmänna och nödvändiga4). Det finnes

’) Het. VIII, 2. § 11.

2) Anal. post. II, 13. 97, a. 18. Met. VII, 12 § 10 och § 14.
Under den slutliga differensen äro inbegripna både genus proximum
och differentia specifica.

>) Met. VIII, 2. § 2 ff.

*) Det finnes derför två slags former eller begrepp: nemligen
rena sådana och med materiella bestämningar behäftade. Zeller fäster
uppmärksamheten på detta förhållande sid. 347. nAnstoteles skiljer
ofta mellan sådana begrepp, som uttrycka en ren form, och sådana,
som beteckna en vid ett bestämdt stoff häftande form». Exempel på
det förra är το χοΐλον, på det senare τό aiuöv, det ihåliga tänkt
såsom rent begrepp och såsom en bestämning hos näsan. Enligt vår
uppfattning betecknar endast det senare begreppet formen såsom
ivtfytia, ty det förra såsom det rent allmänna är icke verkligt. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 12 23:51:57 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arigrund/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free