- Project Runeberg -  Aristoteles etiska grundtankar och deras teoretiska förutsättningar /
21

(1893) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De teoretiska förutsättningarna för Aristoteles etik - B. Aristoteles teleologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21

derför uågot i deu samma, som är tillfälligt och dermed
enskildt. Derför fins ej formen, såsom den nu är fattad, annat
än i det särskilda tinget. Den kan i sjelfva verket ej vara
verklig utan det särskilda ting, hvars verklighet den är.
Ty om formen i sig eger något tillfälligt och sinligt. fordrar
den en närmare tillfällig bestämdhet, hvilket sker i det
enskilda sinliga tinget. Formen fins således i det särskilda,
men är der närmare bestämd, fast tillfälligt, olika i olika
individuella ting. Deraf kommer det sig, att det verkliga
far hos Aristoteles äfven en annan betydelse nemligen sjelfva
det tillfälliga och särskilda ting, som eger formbestämdheten.

Dermed ledas vi öfver till den 9:de boken af
Aristoteles Metafysik, i hvilken det verkliga skildras såsom det
enskilda tinget med bestämda egenskaper. Den 8:de boken
bildar öfvergången till den 9:de från den 7:de genom att
fatta formen såsom det verkliga1). Det heter i den 9:de
bokens 6:te kap.: »verkligheten betecknar tinget såsom
existerande, icke så som när vi säga, att det existerar endast
till möjligheten. Men vi säga »till möjligheten» såsom
Hermes-stoden i trästycket och den halfva linien i den hela, då den
från den samma kan borttagas, ocli en tänkare, som ej är
stadd i betraktande, om han är eljest skicklig dertill».
Derefter angifvas exempel på det verkliga i dess förhållande
till det möjliga: den, som bygger i förhållande till den, som
är i stånd att bygga, det vakande till det sofvande, det
seende till det icke seende, men med synförmåga utrustade»
o. s. v. Här liksom på andra ställen i den 9:de boken2)
betecknar det verkliga sjelfva det enskilda tinget med aktuella
bestämningar, tänkt i förhållande till tinget såsom blott
möjligt d. v. s. till materien utan formbestämdhet. Detta
verkihåliga, som finnes, är alltid bandet vid ett stoff. Jmfr
Trendelenburg Rheiniscbes Museum 1828 p. 457 ff.

’) Jmfr Schwegler Arist. Met. IV sid. 136.

2) Kap. 8 utgår ifrån denna betydelse af iviyytia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 12 23:51:57 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arigrund/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free