- Project Runeberg -  Aristoteles etiska grundtankar och deras teoretiska förutsättningar /
23

(1893) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De teoretiska förutsättningarna för Aristoteles etik - B. Aristoteles teleologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

Orsaken, hvarför växterna icke ha varseblifning, är just att
söka deri, att de icke ega någon princip for upptagande af
de sinliga tingens former utan stoff’). Varseblifningen
såsom sådan är af två slag2): den ena om det, som är eget
för hvarje sinne, den andra om det. som är gemensamt för
alla. Genom seendet förnimmes färg o s. v., men genom
den gemensamma varseblifningen rörelse, tal, o. s. v., hvilka
ej tillhöra ett särskildt sinne. I båda fallen skiljer
varseblifningen det sinliga substratets differenser, å ena sidan
synen svart och hvitt, å andra det gemensamma sinnet det
hvita och det söta3). Ur detta referat torde otvetydigt
framgå, att varseblifningeu har till föremål den ofvan
omnämnda formbestämdheten, till och med samma uttryck
förekomma, tlåog och διαφορά. Men enligt den föregående
framställningen framträdde formbestämdheten eller det verkliga
dels såsom det allmänna, men med sinliga bestämningar
behäftade, dels såsom det särskilda, geuom hvilket detta
allmänna är närmare bestämdt. Kigtigheten af denna
uppfattning bekräftas genom det förhållande, att varseblifningen i
sig innehåller dessa två sidor. A ena sidan går nemligen
varseblifningen, så vidt den ej blott tankes såsom en kraft
att verka, utan äfveD såsom verkande, på formbestämdheten
såsom ett enskildt1). Således är det hvita, som uppfattas
genom synen alltid ett särskildt hvitt. A andra sidan säge*
varseblifningen (ή αϊσΰησις) i motsats mot det aktuella varse-

’) 424, a, 32. 2) II, 6 i början; jmfr III, 1. 425, a, 27,

3) III, 2. 426, b, 8 ff.

*) Pbvs I, ]. 184, a, 15 ff. Från det allmänna bör man i
Tarse-blifningen fortgå till det särskilda. Att det här är fr&ga om det
sin-ligt allmänna, ej det logiskt allmänna, framhåller Zeller sid. 197, 2.
»Det är det hela, som i sig innefattar sina elementer och principer,
ännu oåtskilda för ossi. Jmfr Heyder s. 164. Detta allmänna har
således ej att skaffa med det logiskt ullmänna, hvilket står i ett helt
annat förhållande till det enskilda; jmfr Met XIII, 10 § 7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 12 23:51:57 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arigrund/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free