- Project Runeberg -  Aristoteles etiska grundtankar och deras teoretiska förutsättningar /
24

(1893) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De teoretiska förutsättningarna för Aristoteles etik - B. Aristoteles teleologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

blifvandet ha till innehåll en allmän beskaffenhetl). Detta
förklaras genom parallelställe2) så, att det aktuella
varseblif-vandet, betraktadt såsom verksamhet, går på det särskilda
utan att jemföra detta med annat. Varseblifuingeu deremot
såsom det konstanta resultatet af varseblifvandet har till
innehåll det särskilda såsom representerande ett allmänt.
När den fulla varseblifningen framträder, rigtar den sig på
det allmänna, men i det särskilda. ΛI an varseblifver en viss
bestämd menniska, men fattar henne såsom egande till
bestämning den allmänna menskligheten (in abstrakto). Den
fulländade varseblifningen har till innehåll på samma gång
det allmänna som det enskilda; den ser det förra i det
senare. Detta allmänna är »det första allmänna». Ett särdeles
uttrycksfullt exempel på en dylik varseblifning är det, som
förekommer i Xic. Eth.3). Det talas der om en
varseblifning, som icke är af det (för ett sinne) särskilda, utan en
sådan, som säger att »det yttersta i matematiken är triangeln
d. v. s. att triangeln icke vidare låter sönderdela sig i
figurer med mindre sidoantal. Enligt detta exempel skulle man
genom varseblifningen intuitivt i den särskilda triangeln se
dess allmänna egenskaper. Vi återkomma till detta ställe
längre fram1). — Dermed är undersökningen om formen så-

’) Anal post. I, 31. 87, b, 28.

2) Anal. post. II, 19. 100, a, 15 ff. Med afseende å förklaringen
af detta ställe jmfr Heyder sid. 1G6; Zeller sid. 198, not 6.
Aristoteles är genom sin lära om »det första allmänna» en föregångare till
Lotzes lära om »das erste Allgemeine», hvilket har en liknande
betydelse.

’) VI, 8. 1141, b, 27: jmfr Zeller 654. not 1.

4) Om varseblifningens föremål enligt Zeller, se sid. 198. Enligt
honom är varseblifningen icke om ett ßdetta», utan om en allmän
beskaffenhet i ett visst ting. Kättare torde väl vara att säga, att
den har till innehåll från en synpunkt ett »detta», nemligen såsom
aktuel verksamhet, men från en annan en allmän beskaffenhet i det
särskilda, nemligen såsom resultat af en verksamhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 12 23:51:57 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arigrund/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free