- Project Runeberg -  Aristoteles etiska grundtankar och deras teoretiska förutsättningar /
29

(1893) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De teoretiska förutsättningarna för Aristoteles etik - B. Aristoteles teleologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

samma betydelse, som ένέργίΐα, aktualitet’). Här är
liktydigheten alldeles klar. Det har i det föregående blifvit
uppvisadt, att aktualiteten från en sida är väsensbegreppet.
Om nu själen är kroppeus väsensbegrepp, följer deraf, att
den är dess aktualitet. Hvad angår uttrycket »första»
ente-lechi, framgår dess betydelse otvetydigt ur texten2).
Ente-leclii säges något vara på två sätt. Antingen kan det vara
entelechi såsom vetande eller såsom det aktuela
betraktandet d. v. s. såsom förmåga af verksamhet eller såsom
verksamhet. Att, detta är meningen med det valda exemplet,
har Trendelenburg3) till full evideus ådagalagt. Själen
måste sägas vara entelechi i den första betydelsen, tv den
finnes äfven, om det lefvande väsendet är fullkomligt
overksamt såsom i sömnen. Derför kommer äfven själen att från
en viss synpunkt vara en δνναμις, en kraft’). Det är då
tydligt, att δνναμις i en annan och högre betydelse är
möjlighet, än när det motsattes aktualiteten såsom dess materia.
Det betyder här en möjlighet, som öfvergår till verklighet
af sig sjelft, så vidt intet hinder förefinnes5). Vidare säges

’) Jmfr Trendelenburg. De An. s. 242 ff.; Bonitz, Ind. Ar. 253,
b, 40 ff.: Zeller, 350, 1; Schwegler. Arist. Met. IV, 173 f.

J) De An. 412, a, 22.

3) De An. sid. 25fi ff. Sid. 258 framhålles svårigheten vid den
konsekvensen, att det potentiella vetandet kommer att vara den första
entelechin, då ju det aktuella eljest säges vara föregående det
potentiella till begreppet och substansen och i viss mening till tiden, Met.
IX, 8 i början, »Itaque scientia non tam ea est, quam velut
thesau-rum congestum memoriæ mandaveris, sed potius sciendi facuUas, qua
contemplantes agimus». Jmfr De An. I, 4. 408, b, 13: »Måhända är
det bättre att icke säga, att själen förbarmar sig eller lär sig eller
tänker, utan menniskan genom själen. Men detta icke som om
rörelsen vore i själen, utan stundom komme från den, stundom till den.»

4) De An. II, 4. 415, a, 23; II, 3. 414, a, 31; »vi hafva sagt
krafter vara det närande, varseblifvande» o. s. v.

5) De An. III, 4. 429, b, 8; II, ö. 417, b, 14 och 2: »lidande säges
på två sätt, antingen en förstöring af det motsatta eller ett
bevarande af det möjliga.» Möjligheten undergår i det senare fallet ingen
egentlig förändring, såsom när materien ombildas. Jmfr Phys. VIII,
4. 235, a, 21.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 12 23:51:57 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arigrund/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free