- Project Runeberg -  Aristoteles etiska grundtankar och deras teoretiska förutsättningar /
45

(1893) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De teoretiska förutsättningarna för Aristoteles etik - C. Aristoteles lära om förnuftet - α. Det gudomliga förnuftet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

eu, men genom den det andra’). Derför kan frågan
formuleras så: huru rör gudomligheten »den första himmelen»?
»Den rör så: det, som är föremål för begärande och
tänkande, rör utan att sjelft röras. Af dessa äro de förste de
samma. Ty föremål för åstundan är det, som synes skönt,
men för vilja det, som verkligen är skönt, men vi begära
mera derför, att något tyckes oss skönt, än det tyckes
derför, att vi begära. Tänkandet är princip »(d. v. s. det högre
begärandet har sin grund i tänkandet). »Men förnuftet
röres af det tänkbara, men tänkbar är den ena raden i sig
sjelf» d. v. s. raden af det varande gent emot det icke
varande i allmänhet af det fullkomliga geut emot det
ofullkomliga2) »och i denna är substansen först, den enkla och
fullt verkliga»3). »Den rör såsom efterlängtad, men genom
det rörda rör den det andra»1). Innebörden af detta är, att
den första röraren rör såsom tänkbar och derigenom
föremål för begärande. Nu tillhör det tänkbara »den ena raden»
d. v. s. det goda och i sig varande. Derutaf följer, att
hvad, som röres, skulle falla inom den andra raden d. v. s.
inom den motsatta kategorin: men om den absoluta och
fullt verkliga substansen tillhör den ena kategorin, huru kan
det öfverhufvud finnas något motsatt mot denna, huru kan
något vara motsatt mot det, som är all verklighet, mot det
absoluta förnuftet? I och for den rätta uppfattningen af
Aristoteles lära om den rörelse, hvarmed gudomligheten rör verlden,
är det nödvändigt att upptaga denna fråga till besvarande.

Alan har att noga undersöka, hvad Aristoteles förstår
med den andra kategorin (kategori brukas här såsom
öfversättning af »ffναιοιχία*, ej i den betydelse, hvari Aristoteles

V XII, 7, § 7; c, 8, § 3; Phys. VIII, 10, 267, b, 5 ff; De Ccelo I,
i’, 279. a, ] 6.

’) Se härom Zeller p. a. s. 373; Schwegler Met. IV sid. 260.

3) Met. XII, 7, § 3 ff. 4) § 7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 12 23:51:57 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arigrund/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free