- Project Runeberg -  Aristoteles etiska grundtankar och deras teoretiska förutsättningar /
57

(1893) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. De teoretiska förutsättningarna för Aristoteles etik - C. Aristoteles lära om förnuftet - β. Det menskliga förnuftet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

0<

samhet,, som motsvarar det varseblifnas ’). Derigeuom kan
den sägas utöfva en särskiljande och jemförande verksamhet
på det varseblifna2). Den svårighet, som dervid inställer
sig, att den varseblifvande verksamheten, trots den är en och
odelbar, »röres med två motsatta rörelser» (genom att jemföra
motsatta egenskaper), löses på det sätt, att verksamheten
tänkes såsom en tidpunkt, »ett nu», som på samma gång är en
och odelbar och förenar motsatta rigtningar, det förflutna och
det tillkommande, d. v. s. såsom en kontinuerlig verksamhet,
som bestämmer motsatta, men sjelf icke är motsatt inom sig3).
Men särskildt är det genom föreställningen, som själen kau
höja sig öfver det särskilda och tillfälliga i den omedelbara
varseblifningen. Föreställningen intager en medelställning
mellan vetandet och meningen å ena sidan och
varseblifningen å den andra4). Den uttrycker eu rörelse i själen
uppkommen ur en varseblifning5) och tinnes oberoende af det
yttres närvaro6). I den samma kan själen »af flere bilder
göra en»7) och sålunda förvärfva en allmänbild. Derigenom
uppstår minne och af flere minnen en erfarenhet, af
erfarenheten eller af det allmänna konstens och vetandets princip8).
Den process, hvarigenom detta sker, kallar Aristoteles
induktion (ènαγωγή)*). Med induktion förstås fortskridandet
från det särskilda till det allmänna1"), hvarigenom det upp-

’) Jmfr De An. II, 5. 3) III, 2. 426, b, 10.

3) 426, b, 29 ff ; Phys. IV, 11. 220, a, 4; jmfr Brentano, s. 91 f.;
Baeumker, Des Arist. Lehre von den aüssern und innern
Sinnes-Vermögeo, sid. 71.

’) De An. III, 3, 428, b, 10. 5) 429, a, 1.

») III, 2. 425, b, 24. ’) III, 1 1. 434, a, 9.

") An. post. II, 19. 100, a, 2. ff.: jmfr Met. I, 1. § 6.

*) Om betydelsen af detta namn se Zeller, Pnil. der Griecben II,
2. 240, not 4; Heyder, Vergleichung der Arist, und Hegel. Dialektik
s. 219, ff.

I0) Top. I, 12. 105, a, 12; An. post. 1, 31. 88, a, 4; I. 18. 81,
b, 1; Rhet. I, 2. 1356, b, 13.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 12 23:51:57 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arigrund/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free