- Project Runeberg -  Aristoteles etiska grundtankar och deras teoretiska förutsättningar /
116

(1893) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Aristoteles etiska grundtankar - B. Om dygden - α. Förutsättningarna för dygden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

utsättningar, uppställer ban i det sista kapitlet af första
boken liksom en karta öfver den menskliga själen, hvari de
olika »själsdelarue» noga bestämmas. Då nu, säger han,
lycksaligheten är en verksamhet enligt fulländad dygd. bör
dygden undersökas, men icke all slags dygd, utan mensklig.
»Men mensklig dygd är icke kroppens, utan själens — äfven
lycksaligheten säga vi vara en själsverksamhet. Men under
sädana forhållanden är det tydligt, att politikern på något
sätt bör känna det, som rör själen, liksom äfven ögonläkaren
«ch öfverhufvud den kroppslige läkaren» (bör känna ögonen
och kroppen öfverhufvud)’). I öfverensstämmelse med
Aristoteles egen metod behandla vi i allmänna drag derför
såsom inledning till undersökningarna om dygden hans
psykologi med särskild hänsyn dertill.

Själen kan betraktas såsom bestående af 2 delar: en, som
är utan förstånd, och en, som har forstånd3). Den förra består
likaledes af 2 delar, af hvilka den ena tillhör växtlifvet (den

v

närande och fortplantande själen) och icke är mottaglig for
bestämdhet af forståndet, den andra åter på något sätt deltager
i förståndet. Denna del är den begärande själen. Begäret står
i det förhållande till förståndet, att det kan bestämmas af
detsamma, men också kan strida mot det. Det förra eger rum
hos den återhållsamme, det senare hos den oåterhållsanunc.
Derför kan ock den begärande själen sägas ega förstånd.
Men dervid måste den skiljas från den egentligt
förståndiga själsdelen, som är teoretisk och befaller öfver den såsom
en fader. Hvar och en af dessa själsdelar har sin
egendomliga dygd, den begärande själen den etiska och det
teoretiska förståndet (i vidsträckt betydelse) den diauoetiska3)

’) Nic. Eth. I, 13. 1102, a, δ ff.

’) »Vtan förstånd» är öfversättning af tä/.oyos»; »förståndig» af
»loyixös».

3) Nic. Eth. ib , a, 27.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 12 23:51:57 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arigrund/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free