Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Aristoteles etiska grundtankar - B. Om dygden - α. Förutsättningarna för dygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
ningens förhållande till öfverläggningen uttryckt i det ofvan
behandlade stället VI, 11. 1143, a, 35. Här säges nemligen
varseblifningen ha till innehåll »det yttersta», undersatsens
subjekt, hvarmed något bör göras, och undersatsen sjelf och
sålunda afsluta öfverläggningen genom att gifva den allmänna
grundsatsen en konkret tillämpning. Men såsom visats, är
här varseblifningen äfven behandlad från den synpunkten,
att den bildar det organ, hvarigenom det allmänna
ändamålet eller grundsatsen genom induktion fastställes (éx των xaif
εχαστα γάρ τύ χα&όλον), hvarför här de båda synpunkterna,
från hvilka Aristoteles behandlar den praktiska
varseblifningen, finnas sammanförda. — Deremot framställes med full
tydlighet varseblifningen såsom afslutande öfverläggningen
på ett ställe, som liksom det nyssnämda varit föremål för
flere lärda utläggningar, neml. VI, 8. 1142, a, 23: οτι å’ ή
q ρόνησις o v χ επιστήμη, φανερύν τον γάρ εσχάτον εστίν,
ωσπερ ειρηται’ τύ γάρ πραχτον τοιούτον, άντίχειται μεν δι)
τω ν φ. ο μεν γάρ νονς των ϋρων, ών οι’χ έ’στι λύγος, η δε
τον εσχάτον, ον υ ν χ εστίν επιστήμη αλλ’ αισίϊησις, οι’χ ή
των ιδίων, άλλ’ ο lif αίσΰανόμετα οτι τύ έν τοϊς μαϋηματιχοϊς
εσχάτον τρίγωνον στήσεται γάρ χάχεί. άλλ’ αι’τη μάλλον
αϊσϋησις ή φρόνησις, εχείνης δ’ άλλο είδος. Visserligen
behandlas här egentligen insigten i sig sjelf och icke dess
förutsättningar, men då de bestämningar, som här utsägas om
densamma, nemligen λόγος och αϊσ^ησις, endast beteckna de
sidor af själen, som ligga till grund för densamma, är
tydligt, att stället i fråga är belysande för den undersökning,
som här föreligger. Insigten säges först vara motsatt mot
det teoretiska förnuftet, <5 νονς*). Denna motsättning har
’) Att o vols ej betecknar det praktiska förståndet, är tydligt,
alldenstund om detta icke kan sägas, att det icke är förenadt med
λόγος. Men ej heller kan det 1143, b, 5 omnämda förståndet vara
åsyftadt. l:o emedan detta förstånd betecknas såsom en naturlig fär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
