- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
5

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*

denna öfverensstämmelse mellan namn och tänkesätt ock.
att det, ehuru försvagad!, ännu dock är mer Sn en
magni nominis umbra. Det har 1809 ädelmodigt och
frivilligt uppoffrat sin uteslutande rätt att besitta
frälsejord jemnte flere andra betydliga privilegier. Svenska
nationens lagliga frihet har detta stånd 1789 sökt
försvara mot despotismen och 1844 försvarat mot en
hotande ochlokrati. Första gången kämpade adeln mot
eh konung, som inkräktade på nationens rättigheter,

och hvilken dervid understöddes af folkets förblindade

\

massa. Andra gången trådde adeln ridderligt i spetsen
för ett motstånd, hvilket man sökte tillbakaskrämma med
hotelser om samma uppretade massa; och måhända hade
våldet höjt sina rop och sina vapen, om ej sednare
gången det setat på Sverges tron en konung, som ej
ville inkräkta på någons frihet, men deremot i alla
riktningar kraftigt upprätthålla rätt och sanning* Sådana
medborgerliga förtjenster har adeln inom de sista
sextio åren ådagalaggt. Hvad bättre hafva de andra
stånden, folket sjelft, att för samma tid uppte?

Vi hafva öppet uttalat vår öfvertygelse om
försvinnandet af bördsadelns no varande representationsrätt.
Man torde annars i en möjligtvis uppstående polemik
tillägga oss meningar,, som vi icke hysa, och derigenom
på våra verkliga här framställda satser kasta skuggan
af ensidighet och öfverdrift.

Beskyllningen för aristokratiska sympatier är
deremot sann så till vida, att vi anse ett aristokratiskt,
likasom ett monarkiskt och ett demokratiskt element,
alla ganska starka och bestämda, böra ingå i hvarje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free