- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
26

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

var>Magnus Eriksson, under sin minderårighet regerad
$f de stora,. sedan styrd af sin gemål och af
gunstling-går, i krig med sina söner, slutligen från thronen
störtad i fängelse och landsflykt. Sjelfsvåldets
tidehvarf för de Stora, blir lagstiftningens tid
för folket*). — I bokstafven visar oss denna
lagstiftning den gamla förbuodslorfattningen bekräftad $ men
öfver densamma hafva bildat sig tvänne priviligierade
Månd, i sina mest betydande medlemmar äfven höjda
öfver lagen, i rådslag och handling företrädande folkets
ställe. Dermed ha folkets fordna strider flyttat sig ett

*) Låtom oss granska uttryckets, epigrammets,
historiska innehåll 1 Det gäller perioden före eller kring. 13.47,
Den kallas af Prof. Geijer, "sjelfsvåldets tidehvarf för
de stora.*’ Vi tro, att de stora hade vida större
sjelfsvåld under de föregående, råare tiderna, då lagstiftningen
var mindre utvecklad och lagskipningen än sämre, i
anseende till de nästan oupphörliga inbördes krigeg. Ju
längre man gir tillbaka till näfrättens gamla tider, desto
större var naturligtvis de "storas", de mägtigas, de
starkares "sjelfsvåld." Se alla de gamla sagorna!

Vidare; denna tidens stora, hvilka under
förmyndareregeringen från 1319 till 1533 uträttade det myckna goda,
vi redan för uf omtalat, och bland annat just det, att
de åter införde någon ordning, något lugn i riket,
åtminstone vida mer än under de både föregående och
efterföljande konungastyrelserna, Birgers, Magnus Smeks
och Albrekts; dessa stora hafva ej förtjent, att deras
tid företrädesvis kallas "sjelfsvåldets tidehvarf för
de Stora."

Ytterligare. Den omtalade lagstiftningen, de
förbättrade landskapslagarna, likasom medellagen gällde både
de stora och de små. Det är aåledes orätt, att kalla
èen en "lagstiftning blott för folket.’1 Antitesen
mellan de "stora" och "folket" är således utan skäl
använd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free