Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Christina har af Svenska historieskrifvare hårdt blif-
siska eröfringarna på några fästningar när. Märk ytterligare
ett med Ryssland 1638 afslutadt stillestånd, hvaruti Karl
Gustaf nödgades åt denna magt inrymma några af hans
företrädare i Lifl]and och Estland gjorda landvinningar.
Sådana voro resultaten af Karl Gustafs vapen de två
sista fälttågen och sådana resultater ge till frukt inga
lysande freder. Det glänsande i frederna 1660 och 1661,
nemligen att Sverge slapp från striden för så godt köp,
och fick behålla så pass af eröfringarna 1658; detta allt
var alldeles icke en frukt af Karl Gustafs vapen. Låtom
hvarken nationalstolthet eller solblindhet för
konunga-magten förmörka våra ögon! Det för oss lyckliga i
Oliva-freden; derföre hafva vi att tacka förnämligast
Frankrikes väpnade bemedling och sedan polska drottningens
tronföljare-planer samt hennes dermed i sammanhang
stående fredskärlek. Att vi, uti Köpenhamns-freden 1660,
fingo behålla Skåne, Halland, Blekingen och Bohuslän;
det var ej och kunde ej vara en frukt af de beständiga
nederlag, som Karl Gustafs vapen lidit sedan October
1658. J)et var helt enkelt en frukt af Englands och
Frankrikes och till en del Hollands väpnade bemedling,
hvilka alldeles icke ville tillåta, att Dannemark skulle åter
komma i besittning af sundets, båda stränder. Om dessa
magter ej hindrat, så hade Österrike, Brandenburg och
Dannemark kastat sig öfver Sverge och troligen frånryckt
detsamma alla dess tyska eröfringar samt på köpet kanske
Skåne, Halland och Blekingen. — Den andel, som i dessa
freders lyckliga utgång faller på svenska sidan, tillhör, ej
Karl Gustaf, — Svèrges historia är ej alltid dess
konungars — utan svenska rådet och svenska folket. Svenska
rådet och främst Per Brahe, som i denna svåra
tidepunkt med ovanlig klokhet och kraft sammanhöll och
ledde ärenderna; — och svenska folket, som lät sig
ledas af detta råd och ädelmodigt beviljade, hvad
fäderneslandet kräfde, så att Sverge 1660 likasom 1632 visade
skådespelet af ett enigt, rustadt och i nödens stund ej
förtviflande folk.
Freden i Kardis 1661 är sluteligen än mindre en
frukt af Karl Gustafs vapen; ty just åt Ryssland hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
