- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
43

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13

lat grunda fäderneslandels förfall ning. Det må tillåtas
mig att åberopa förr sagda ord: "I Sverge lemnade det

vas, då "äger konung, när han till hälsa eller
myndiga år kommer, rättighet att, så snart
han gitter, sådana återkalla och igentaga. 3:o)
De hade 1638 åt kronan förbehållit rättighet att efter
1644 inom år och. dag återlösa de under tiden sålda
kronogodsen. 4:o) Vid Kristinas anträde till. regeringen
påmintes hon derom och riksförmyndarne yttrade, att
hon kunde gerna till 2 eller 3 år utsträcka tiden för
godsens återlösande. 5:o) år 1655, då Karl Gustafs ref^
duktion blef beslutad; (Prof, Geijer säger, att den blifvit
billig och rättvis) "satte sig aristokratien" alldeles
icke emot detta "försök", utan var tvärtom just den
samhällsklass, som mest och i början nästan ensam
understödde konungens förslag derom. — Efter
öfvervägande af allt detta, anse vi det vara orättvist att säga,
del kronogods-försäljningen var hos riksförmyndarne eo
"plan, att oundvikligen uppsluka tronens
rättigheter"; orättvist att säga, det riksförmyndarne "sökte’
för framtiden försäkra detta verk"; orättvist att
säga, det de och aristokratien hårdnackadt satte sig
emot alla försök till hämmande af
kronogodg-försäljningens verkningar.

Sluteligen och i allmänhet! Hvarföre så hårdt och
så uteslutande tadla riksförmyndarne för denna
krono-godslorsäljning; men deremot helt och hållet förbigå
eller ock med lätta ord öfverhalka, att föregående konungat*
på samma sätt afyttrat kronogods, och Gustaf Adolf
äfvenså skatteräntor; och att den efterföljande konungen,
Karl Gustaf, likaledes afyttrade en mängd gods medelst
förpantning; hvilken åtgerd var blott en förklädd
försäljning. Aristokraterne gjorde blott detsamma, som
konungarne fore och efter dèm gjort. Hvarföre då tadla
aristokraternas, men förtiga konungarnes åtgerd? Hvarföre
får icke Sverges historia också här vara dess konungars?

Jag anar ett slags svar. Man åberopar
riksförmyn-darnes villkor, att endast adeln skulle få köpa gods. An-?
märkningen ar sann och åtgerden tadelvärd; dock mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free