Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Alt hafva gjort omöjlig fortgången af denna,
genom hennes egen obetänksamhet alltför mycket
befordrade plan, det är Christinas ära*). Hon hade i
visade 1650 års riksdag. — De "djupa, inre
missförhållanden", som gjorde, att Kristina lemnade
tronen, lågo helt enkelt — inom henne sjelf.
*) Om aristokratien hade någon plan mot
bondeståndets frihet, så tycka vi helt enfaldeligen, att Kristina
med sina grefve-privilegier och med sitt bortskänkande
och bortsäljande af kronobonde-gårdar och
skattebonde-räntor befordrade denna plan, såsom äfven Prof. Geijer
medgifver. Men att Kristina gjorde den "planen
omöjlig’*, att hon "afklippt aristokratiens
förhoppningar; hvilka bevis finnas för sådana påståenden? Kanske
uppträdet år 1650 †). Men detta lemnade adelns magt
oafkortad, dess förhoppningar oafklippta, fast för
tillfället tillbakavisade. .Redan följande året tillväxte adeln än
mera genom grefve-privilegierna och de åt samma stånd
bortskänkta massorna af kronobonde-gods och
skattebonde-räntor, genom hvilket allt det /’fria bondeståndet"
blef i ganska betydlig mån förminskadt och inskränkt....
Är åter meningen, att Karl Gustafs upptagande titi
tronföljare var den åtgerd, genom hvilken Kristina
"af-klippte aristokratiens förhoppningar och dess
plan" att uttränga bonden från besittningen af Sverges
jord och "tillintetgöra hans frihet", så vilja vi
dervid göra följande anmärkning. Om Kristina år 1649 hade
med Karl Gustafs val till tronföljare nyssnämnde plan,
hvarföre nästan tillintetgjorde hon den genom att sjelf
sedermera 1649—1654, åt samma adel sälja och
bortskänka en så oerhörd massa af Sverges kronobonde-jord
och skattebonde-räntor?
Dessutom, månne det kan bevisas, att en
aristokratiens plan mot bondeståndets frihet gjordes genom Karl
†) Professor Geijer yttrar pag. 106, "att med 1650
års uppträden Tar reduktionsfrågan väckt?" Den
▼ar vida Si dre. Se Albrekts, Margaretas, Karl Knutssons,
Johans, Karl den niondens räfster ra. m. och äfven vid 1644
års riksdag hördes tydligt att frågan ej var inslumrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
