Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
stora ögonblick ett stort mod och en
genomtrëngan-de blick. Hon har med lika mycken beslutsamhet
af-klippt aristokratiens förhoppningar och tillbakavisat de
mot henne sjelf riktade anslagen af en lägre, föga
mindre herrsklysten fak tion, som ibland sig äfven räknade
betydande personer. Fruktan har hennes sinne ej känt.
Men det var folkets önskningar hon gick till mötes, då
hon mot de Storas i det yttersta förlängda motstånd*)
Gustafs val omöjlig? mark väl, omöjlig! Har man ej
ofta sett krigiska konungar i nöd och penningebrist kasta
sig i aristokratiens armar och bevilja dess fordringar?
Jflånne ej den ofullständiga 1655 års reduktion var
följden af ett sådant redan till någon del inträdt förhållande?
Och slutligen: Månne adelsvälde var 1660 mer "omöjligt"
än 1649 ?
Af allt detta följer: l:o) Kristina har under hela
sin regering genom oafbrutet bortgiftande och försäljande
af bondegods "med öppna ögon följt en plan, som
oundvikligen skulle" undergräfva bondeståndets
existens som fritt stånd; detta är ett faktum, en
verklighet, äfven af Prof. Geijer erkänd; och vi anse den vara
Kristinas vanära. 2:o) Deremot, att Kristina "gjorde
omöjlig fortgången häraf", är ett påstående, som hvilar
på tydningar, gissningar inom blotta möjlighetens rike,
och rakt stridande mot verkligheterna. Sådan är
grunden för hennes "ära."
*) Detta är den sedan pfaltsarnas tid uppkomna,
ännu gällande historiska traditionen. Den hänger tillhopa
mèd samma dynastis anti-aristokratiska politik. Men
ran-sakom skrifterna! Det finnes intet säkert bevis, atfr arn
stokratien var emot Karl Gustafs förmälning med
Kristina och hans deraf följande tronbestigning. Deremot
finnas skäl, som utvisa motsatsen, t. ex., att Karl
Gustaf och Kristina fingo, oaktadt det tidiga kärleksförhålr
landet, upptäxa tillhopa; och att Karl Gustaf ofta
sedermera kallades till hofvet, som lekkamrat åt unfga drottn
ningen; och slutligen, att hufvudmännerna för Ofcenstjern-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
