- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
49

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vi hafva slutat den föresatta granskningen af tvenne
blad i Prof, Geijers Trenne Föreläsningar. Denna
gransk«-ning hade kunnat betydligen utvidgas. Vi lemna sådan!
derhän. Det anförda torde vara för ändamålet
tillräckligt. Vi sakna tid och läsaren troligen tålamod, att så
genomgå det öfriga; hvartill vi också erkänna oss i
många fall ej äga tillräcklig sakkännedom. Några strödda
anmärkningar måste dock ytterligare bifogas.

Pag. 102 låses: "Det allmännas tjenst hade så*
"ledes blifvit ett hufvudbegrepp af adel. Det var det be*
"grepp, under hvilket den store Gustaf Adolf emottog
"den Svenska adeln. I detta begrepp har han varit en
"Adelskonung; men hans fader, hvilken kallades en
"Bondekonung, hade kommit upp dermed."

Att adeln, såsom i äldre tider förnämsta och ofta
enda representanten af det allmänna, tillika hade från
samma tider åliggandet att förnämligast vårda och tjena
detta allmänna, det är kändt och erkändt. Äfven Prok
Geijer säger i denna skrift pag, 91, att adeln redan un*
der folkunga-ätten förvandlades till ett "slags tjenst*
adal" och längre ner på samma sida kallar han den e*
"krigisk hof- och tjenstadel." Det är således e»

delnings-forslag äro allmänt kända och de fortsattes ända
till slutet af 1658. Sådana förslag kunna ingalunda
förenas med en "skandinavisk pelitik", »tan kasta sig helt
uppenbarligen in i den stora europeiska. Teekeo till en
riktning, som utan europeisk tillsats förtjenar namn af
skandinavisk, visar sig blott på sista året af Karl
Gustafs lefnad; men endast såsom en skymt, och, tilläggon*
det, såsom en följd af omständigheternas tvång, hvilka
ej mer tilläto de förra europeiska planerna.

4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free