- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
63

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63

då inga Trimmande subsidier forslogo och man ej
vågade oka skatterna, innehöll på en gång en
orättvisa, mindre i sig sjelf — Riks-Canzlerens sats,
att godsen af de privata brukas bättre har mycket
för sig — än genom de villkor man fästade vid
föryttrandet, och genom den utsträckning man
gaf åt benämningen kronans gods. I förra
afseendet fästa vi uppmärksamheten dervid, att godsen
endast fingo föryttras till Adeln. I andra afseendet
må anmärkas, att föryttrandet ej endast omfattade
kronans domäner, utan kronans räntor och
skattebönderna, hvilka sistnämnde på detta sätt kommo
under Adeln. Väl heter det, att endast räntan
bortförlänades; men det förhållande, hvari
adelsmannen härigenom kom, gaf honom alltför mänga
tillfallen att inskränka och utplåna Odalbondens i
Sverge urgamla rätt såsom jordägare. Hvarken lock
eller pock sparades att bringa den sednare under
Adeln, såsom skatteböndernas upprepade klagomål
vid riksdagarna visa.— Det gällde
Bondeståndets existens såsom ett fritt stånd i Sverge

Hvar och en, som känner denna tids historia,
vet, att om ingenting mindre i sjelfva verket var
fråga: han vet ock, hvilket hufvudsakligt inflytaode
de begge nämnda omständigheterna hade, emedan
han förstår och fattar dem i deras sammanhang
med andra företeelser på denna tid. För hvarje
annan är bevisets , korthet otillfredsställande och
lemnar anledning till det inpass mot hela
tankeledningen, som också Hr F. gjort.

Han säger: »Hvarföre så hårdt och så
uteslutande tadla Riksförmyndarne för denna
kronogods-försäljning; men deremot helt och hållet förbigå
eller ock med lätta ord öfverhalka, att föregående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free