Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
ringsform, och man återfinner redan deri
grunddragen af den sednare frSn 1634. RSdet insattes
i sjelfva verket till ett medelstånd emellan
Konung och folk. I sig sjelf kunde detta ocksS
förklaras i Carl den niondes mening. Men det blef
ej så förklaradt. Carl hade på sin bana
oupphörligt framgått med Ständerna. Man var ledsen vid
Käns många riksdagar. Angående skatterna
stadgas, att de ej skulle påläggas utan Riksens Råds
vetskap och deras samtycke, som vederbör; hvilket
samtycke ofta så inhämtades, att Konungei^ och
Rådet genom Ståthållarne i länen eller särskilde
utskickade inhämtade invånarnes samtycke till utskrifna
gärder eller besvär. I 1634 års regeringsform är
det en .uttalad grundsats att ej lätteligen låta det
komma till allmän Riksdag, utan heldre till
Utskottsriksdagar; och Axel Oxenstjerna åberopar
under förmyndarestyrelsen uttryckligen Rådet, såsom
representerande Ständerna *). I ett afseende gick
1612 års kungaförsäkran längre än 1634 års
Regeringsform. Den förstnämnda hade uteslutit
den punkt i den gamla konungaeden, som förbjöd
att bortskänka eller förminska kronans egendom.
Om allt detta röjer en aristokratisk syftning,
som för konungamakten sjelf kunde blifva vådlig,
så visa de adeliga privilegierna af 1612, som nu
äfven förelades den unge Konungen till underskrift,
samma syftning ännu tydligare. Yi ha sett att
Gustaf Adolf sjelf med dem var missbelåten, utan
att likväl, under ständiga krig, kunna ändra
förhållandet. Det finnes en kamp, i hvilken denne
segrare blef underlägsen, nämligeu mot den, un-
*) Jfr min Hist. III. 355.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
