Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upgarna* briidrakrjg oeh brocUamord bura till ariste*
kratiensiure historia^ Läsaren dömiwt. ,
Hr G, har sagt1): sjelfsvåldets tidehvarf för det
stora, blir lagstiftningens tid för folket•
Fr. har anmärkt 2), att det ifrågavarande
tidehvarfvet (Folkungarnes) icke förtjenar att företrädesvis
kallas sjelfsvåldets tidehvarf y och att ju längre man gaf
tillbaka till näfrätten» tider, desto större var ock fø
storas sjelfsvåld.
Hr G. har svarat *) med ett långt citat efter ländsk,
Järta, hvilket icke rör den klart angifna tvistefrågan,
utan vid sidan af densamma ådagalägger, att jnyctø
och svårt sjelfsvåld under’ delta och följande tidehvarf
utöfvades.
Vi svara, att detta sjelfsvåld bar Fr. aldrig för*
nekat. Han påstod och ^påstår blott; att de storas
sjelfsvåld var större både under de föregående och
efterföljande tiderna nemligen under både
Sverker-Erikska strideu och under Albrekts och unioneua
oredor. Låtom oss besinna förbållandet. Det tidehvarf,
som Hr G. kallar lagstiftningens tid var seklet från
1230 till 1347. Inom denna rymd falla
lagstiftningarna af Birger jarl och Magnus Ladulås samt
utarbetandet af Upplandslagen i21)o. Södermannalagen 1527
och allmänna landslagen 1347. — Hr G. säger, att
denna lagstiftningens tid för folket, bl*f tillika;
sjelfsvåldets tidehvarf för de stora.
Men se! Sveriges regering fördes under ifrågava*
rande tidehvarf af Birger jarl, som mer än de flesta
regenter både kunde och ville styra sjelfsvåldct; af Ma*
gnus Ladulås, hvars ärorika tillnamn vfaar, att ban i
t) Tre Förcl. s. SO.
«) A ri»t. törd. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
