- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
26

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

se

ligen påpekades planer, som prelaterna sjelfva skalle
hafva haft.

Och äfven denna tolkning, nemligen, att
unionsplanerna tillhörde syenska prelaterna, söker Hr G. att
försvara med det påståendet, att prelaterna med sitt ^
Samtycke till Johans liturgi gått halfva vägen 1).

Låtom oss höra, hvad Hr G. sjelf fordom haft-att
t förtälja em detta biskoparnas samtycke och sättet,
huru det anskaffades. År 1576 utkom den af Johans nya
erkebiskop utarbetade liturgien. Hr G. tillägger1): af
de öfriga biskoparna hade endas\ Erasmus Nicolai i
Pesterås, förut konungens hofpredikant, gillat den *). Men
sjelfva det motstånd man förutsåg 4) nyttjades till
fre-främjande af den hierarkiska planen. Johan synes
någon gång ha tänkt på inrättandet af ett svenskt
patriarkat med vidsträckt myndighet Hofvet förklarade
öppet, att det var svenska biskoparnas ock
presterskapets skyldighet, att-lyda erkebiskopen Ä) såsom deras
andelige fader. De andra biskoparna kallades
lydbiskopar. Sednare för ordnade konungen, att biskopsvalen ej
endast skulle bero på stiftens presterskap, utan^att
erkebiskopen och erkekapitlet i Uppsala skulle vara med»
väljande. Liturgiens samtyckande gjordes till villkor
för all andelig befordran. Och ytterligare tillägges ®) t
dr 1580 befalltes* att inkomsterna skulle innehållas för
de prester, som icke iakttogo liturgien. De, som
nekade*, afsattes, fängslades, drefvos i landsflykt o. s. v.

1) G:» Svar s, 89. t) 8f. Folk. Ui»t II. 248.

t) Da andra kade således ej gätt halfva vågen. Det va»

iftdå tfå Ir efter liturgi rörel sena hörjan.

4) Biakoparua tyckas således ej ka sjelfmant velat gä half*
va vågen. N

*) Hvartill behöfdes all detta om unionsplanen med JRøm
var prelaternas egen: om de sjelfmant ville gå halfva vågen
dervid? <>) L. c. lid. 252.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free