Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Detta aili visar, taru liturgien, denna unionsplan med
Romr bör kallas prelatisk9 som Hr G. gjort eller
konungslig, som Fr. anser den vara.
. Tilläggas må följande om de vid liturgi rörelsens
böljan förbanden varande biskoparna och deras
uppförande. Gamle erkebiskop Lars var sä emot alla
unionsplaner med Rom9 ätt Johan dén tredje ej vågade
" fram med sin liturgi, sålänge den gamle lefde. Bi-’
skoparna 1 Strengnäs sträfvade alltid emot liturgien.
Biskoparna Martinus 1 Linköping och Henricus Cannti i
Åbo •antogo den först, men ogillade den sedan och läto
sig af Johan den tredje afsättas den ene 1580, den
andre 1585, lialdra än att deltaga i unionsplanerna med
Rom. Biskop Erasmus I Vesterås, som antog liturgien
för att bli biskop, ångrade och beklagade det redan
1580. Biskoparna i Skara och Wexiö antogo den för
99Konungaguns tens", skull. Biskop Herkepeus i Borgo
var en obetydlighet och vi veta ej. ens, om ban antog
liturgien. — Så ser det i verkligheten nt med
påståendet, att biskoparna ådagalagt prelatiska
unionsplaner med Rom9 medelst att deri gå konungen halfva
vägen till möte.
I den antites mellan prelat och prest, som Hr G.
användt, finner man också här den vanliga
tillbland-ningen af ättika åt högre, socker åt lägre
samhällsklasser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
