Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f*
•öker grandet i adelns, men blundar for bjelken i
ko-nnnga magt ens öga.
Vi återvända till HalfenWgs uppgif|. Ehur*
vigtig æb märkvärdig, är den likväl ioké styrkt med
något citat Widekindi, Wilde, Stjernmans
riksdagsbeslut innehålla kke ett ord derom. Den företa ock
älsta af desea författare hafva temligen utförligt
omtalat 1611 års konungaförsäkran, och att Gustaf Adolf
lofvade etyra efter konungaeden, men ingendera nämner
ett enda ord om inskränkning eller uteslutande af
n&-gen puftkt i denna ed. I händelse en så vigtig
for-ändring deri verkligen skett, så borde den väl hafva
blifvit alf dessa häfdatecknare omnämnd, och äfven, för
att vara gillande, blifvit intagen i de» officiella al
Stjernman och Widekindi tryckta handlingen om
samma konungaförsäkran.
Möjligen har Hallenberg grundat sin uppgift på
för oss obekanta handskrifter. Men man saknar ej flera
anledningar att tro, det han häri misstagit sig. I nästa
häfte af dessa broehurer skola vi efter forskning i
arkivera» söka närmare ntreda förhållandet.
Art. VI.
Hr G. har sagt: "Kriget blef efter freden (1648)
en nödvändighet."
Fryxell förklarar uppgiften oriktig och orimlig,
emedan kärleken till fred oeh sparsamhet var den
tiden inom alla samhällsklasser så utomordentligt stor
ock öfvervägande, a4t hvarje regent kunde med stöd
af detta tänkesätt lätt tillhakavisa den lystnad efter
krigsbyten eller kronogods, som hos en hop enskilda
möjligen yttrat sig. Fr. har också anmärkt, att 1630
år* riksdag tydligt visade, hvad Drottningen kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
