- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
32

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282

och genom den aiängd af gåfvor oeh kronogods, som
hon slösade på samma stånd. Med stöd af dessa facta
påstår Fryxell, att Kristina har vid sin tronafsägelse
1654 åt aristokratien lemnat ett långt större stycke
af Sveriges spira, ån samma aristokrati vid hennes
tronbestigning 1644 innehaft. Detta ovedersägliga
förhållande är ju den tydligaste vederläggning af Geijers ord,
att Kristina ryckt spiran ur aristokratiens hand.

Läsaren dömme, hvilkendera Fryxell eller Bergfalk
anfört kraftigaste bevisen för sin sats.

Art. IX.

Det bittert orättvisa uttrycket, "att Kristinas
för-myndare helt och håUet gjorde rikets stadgar i
aristokratiens interessë" har Hr Geijer, för detsamma
angripen, icke med ett enda ord sökt försvara.

Hr Bergfalk vill försvara det på följande sätt. Han
medger, att Axel Oxenstjerna hade i afseende på adelns
förhållande till ofrälseståndet ’’liberalare åsigter"; men
ban tror, att "förmyndare-regeringen icke i allo följt
dessa liberalare åsigter." Detta skall väl således
bevisa, att förmyndarestyrelsen har, mot Axel
Oxenstjernas liberalare åsigt, gjort rikets stadgar helt och
hållet i aristokratiens interessë.

Men det är ju allmänt både kändt och erkändt
att Axel Oxenstjerna disponerade pluraliteten i så väl
rådet som förmyndarestyrelsen; att det var Axel
Oxenstjerna, som ledde denna styrelse; att hufvudmannen
för den aristokratiska oppositionen, P. Brahe, måste
redan 1657 draga sig undan till Finnland och lemna
fältet ohestridt åt Axel Oxenstjerna, mannen med de
"liberalare åsigterna". — Ar det nu troligt, att denna
ständigt underlägsna aristokratiska opposition skulle ha
tvungit den liberalare Axel Oxenstjerna och hans pin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free