- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
54

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

M

Magnus Ladulås tydligen afsigten att göra tjenst till
villkor för adelig frihet Båda Herrarne, Geijer ocb
Bergfalk, bafva således gillat den vanliga antagna
satsen, att konungarna äfven i äldre tider ville göra det
allmännas tjenst till ett villkor för adelskap och
adelig frihet. Till yttermera visso omtalar Hr Geijer i sin
historia III. 18. huru nkonungarna" af Wasa-ätten
"yrkade, att hvar adelsman var född till kronans tjenst
och hade ej rättighet, att sig derifrån afhålla." — Och
huru "Johan den tredje förklarade 1573, att hvar
adelsman, som var öfver 17 år oeh ej förmådde göra
rust-tjenst, borde för att fä behålla adelig sköld, åtminstone
tjena för besoldning, ty i kronans tjenst måste han vara "

Oaktadt och i rak strid mot dessa allmänt och
också af Hr Geijer antagna och uttalade satser,
skrifver samma Hr Geijer, i sina Tre Föreläsn. pag. 102,
att Karl IX kom upp med den satsen, nit" det
allmännas tjenst var ett hufvudbegrepp af adel.1’ Hr G. säger
således, att Karl IX kom upp med ett begrepp, som
Hr G. förut sagt vara yrkadt af Magnus Ladulås, af
Johan III m. fl.

Fryxell har anmärkt erigtigheten af Hr Geijers
sednare om Karl IX yttrade sats, och den fullkomliga
motsägelsen mellan densamma, och hvad Hr Geijer förut
sagt, och en hvar läsare, som förstår Svenska , måste
gifva Fryxell rätt, och förvånas öfver, att Herr
Geijer kunnat nedskrifva en sådan orimlighet, en så grof
motsägelse. Man kunde tro, det vara en blunder för
ögonblicket; men alldeles samma fras och samma
ordalag läsas i Hr Geijers bihang till Litterat. bladet 2
haft. p. 11 Satsen blef af Hr Geijer uttalad redan
1840 och upprepad 1845 och ar således icke ett
misstag för ögonblicket, utan en fortgående oriktigbet i
uppfattningen. Deu är ett nytt bevis på Hr Geijers

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free