- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
110

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101)

B) Nya Skatter eller bevillningar kunde enligt
•amma 1547 års lag icke påläggas utan hvarje lagsagas
bifall, uttaladt genom ett landskapsmöte, bestående af
biskopen, lagmannen, sex hofmän (firiborne män) ock
sex af allmogen *). Således var också
beskattningsrätten till betydlig del laggd i böndernas hand.

C) I afseende på lagstifbiingen stadgar samma 1547
års lag, att konungen skall hdüa och styrka den lagt
som allmogen med god vilja och samtycke vedertagit
hafver, och ingen ny lag gifva allmoganom utan ja och
godvillja thera (deras) **).

Således tillerkände 1547 års aristokrater åt
svenska folket en nästan afgörande röst vid lagstiftningen,
beskattningsrätten ocb vid hvarje konungavaL Dessa
formliga erkännanden af böndernas rätt skedde vid
slutet af det tidehvarf (1250—1550), hvilket man vill
utmåla såsom ett tidehvarf af de storas ständigt växande
sjelfsvåld och folkets ständigt växande förtryck och
utestängande från all delaktighet i riksstyrelsen. Man kaa
också af anförda omständigheter dömma till balten af
Lager b rings ofvannämnde påstående, nemligen att Matts
Kettilmundsson ocb bans vänner endast för tillfallet ock
af egennytta kallade bönderna till 1519 års riksdag,
men för öfrigt icke voro sinnade lemna allmogen någon
■del i regeringen. — Vi fråga tillbaka: Hvad större del
kunde dem lemnas än afgörande rösten vid konungaval
och gaaska betydligt inflytande på lagstiftning och
beskattningsrätt? Men dessa vigtiga ocb formliga
medgifvanden åt böndernas rättigheter blifva vanligtvis så lätt
8om möjligt öfverhalkade af dessa häfdatecknare, som
söka hvarje tillfälle att svärta svenska aristokratien ock
nedsätta dess förtjenster. Så gör sjelfva Lagerbring.

*J Landslagen, sid. 9», 96. _ *•) S. st. sid. 90.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free