- Project Runeberg -  Om aristokrat-fördömandet i svenska historien /
136

(1845-46) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Anders Fryxell, Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101)

Låtom oss na tillse, huruvida dessa Lagerbring*
tillvitelser äro förtjente eller ej.

i:o. Lagerbring omtalar, att man söndrade Norrige
från Sverige 7 och att man i hemlighet ville upprifva
föreningen med Norrige. Dessa ord inbilla läsaren, att
det verkligen mellan Sverge och Norrge förefanns
någon förening, hvilken aristokraterna ville upprifva.

Svar. Någon sådan förening fanns alldeles icke till.
Båda rikena hade en och samma konung; se der all 11
Sverge var val- Norrge arfrike: hvartdera styrdes efter
egna laga? och af en helt och hållet egen regering.
Det fanns icke ens minsta tecken till en unionsakt dem
•mellan.

2:o. Lagerbring framställer Håkans val till norrska
kronan såsom uteslutande ett verk af svenska
aristokraterna. Han förbigår med nästan fullkomlig tystnad
följande vigtiga förhållanden, nemligen A) Att flere
källor angifva konungen såsom upphofsman till rikenas
delning mellan hans söner, hvilket öfverensstämmer med
tidens vana) ungefär i samma anda som Birger jarl,
Gustaf Wasa och Karl den nionde delade landskapen
mellan siua söner. B) Likaså förbigår Lagerbring, att
allmogen hade sin andel i denna söndring. Allmogen
har doek riksdagen 1542 deltagit i beslutet om denna
delning och sedermera genom serskilda bylllningar
bidragit till dess stadfästande *). C) Slutligen förbigår
Lagerbring, eller lägger åtminstone ingen vigt på
åtskilliga förhållanden, hvilka antyda hos Norge en så
stark ovilja mot föreningen med Sverge, att en sådan
förening synes hafva varit helt och hållet omöjlig och
aldrig ens tillämnad. Sådana förhållanden äro — att
norrska rådet redan 1555 ville behålla Magnus Smek

*) Se förul anförda c i ta ter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:55:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aristoford/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free