Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon orsak ville dölja, kunde göras oigenkänlig.
Jag lärde hugga med svärd och stöta med dart och
dolk, jag kände alla fiskegrund i trakten, alla plat-
ser där älgarna höllo till, räfvarnas lyor samt fal-
karnas och hökarnas bon, och snart kunde jag
äfven inöfva dessa fåglar till jakt. Hästarna och
jakthökarna voro vår förnämsta inkomstkälla, ty
jordbruket var magert och knappt och jakten klen,
då Sigfridssönerna vittjade våra giller och dödade
björnarna, som vi ringat, utan att vi kunde göra
något däråt. Våra hästar voro ädla djur, härstam-
mande från holsteinska stridshingstar och tatariska
ston. De förra hade riddar Karl Skalmsson hämtat
från Sverige, de senare hade han tagit under sina
härfärder mot ryssarne. Själfve marsken i Viborg
red en springare från Skalmsholm.
Vid sexton års ålder följde jag min fader på
en köpfärd till Viborg, och nu utkämpade jag mitt
första envig med en slottsknekt, som kallat mig
bonde. Med mitt svärd i hans skalle bevisade jag
honom, att jag var en man af vapen och han en
vanbörding. Till all lycka blef mannen endast
lindrigt sårad, annars hade väl marsken herr Karl
Knutsson satt mig i tornet eller gjort mig fredlös.
Min fader lämnade mig kvar i Viborg, där jag
vistades ett halft år hos min faster Ingeborg Karls-
dotter och hennes man, borgmästaren Jeppe Bülow,
hvars son Hans blef min bäste och trognaste vän.
Hans Bülow hade varit i Lübeck, Dantzig, Reval,
Riga och Stockholm, och många idrotter hade han
lärt sig, både ridderliga och borgerliga. Han kunde
rida och fäkta med svärd, han kunde skrifva och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
