- Project Runeberg -  Karl Ivarssons krönika: hans strider och färder i Österland /
22

(1906) [MARC] Author: René Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sidan fjärden och vi voro ohjälpligt förlorade, män-
nen väntande döden, kvinnorna smälek och våld.
En lycka var det att Sigfridssönerna ej visste att
folket flytt, de trodde oss ännu vara farliga.

Vi talade i munnen på hvarandra, den ene
kom fram med ett förslag, den andre med ett annat.
Min fader satt på sin förstugubro och grubblade.
Slutligen bröt han tystnaden. „Innan nästa mor-
gon hafva vi fienden här“, sade han, „men om de
lämna oss i fred till midnatt äro vi räddade. Två
af er gräfva en graf åt min broder, de öfriga hämta
hästarna ur hagen och göra båtarna i ordning. Vi
måste lämna Skalmsholm. Guds förbannelse öfver
de djäflarna!“

„Aldrig, aldrig lämnar jag min gård“, skrek
fru Märta i vild förtviflan, där hon stod i dörren,
liksom bevakande sin herres och husbondes döda
kropp, som låg utsträckt på bädden där inne.

„Kvinna, din sorg förvillar dina sinnen, vi
måste bort härifrån“, sade min fader. „Tänk på din
dotter och på dina tre söner, som du ännu har
kvar i lifvet.“

„Min dotter, — ja, henne lämna vi kvar där
borta, där hos fienden.“ Märta Jönsdotter föll i
gråt och leddes bort af Kerstin, som sökte trösta
henne så godt hon kunde.

Två af drängarna gräfde grafven, medan vi
öfriga förberedde oss till färden. Mot kvällen lade
vi Erik Karlsson i hans grift och vältrade en stor
sten däröfver för att framdeles kunna återfinna
platsen. Min fader läste ett „pater noster“ och
ett „ave“,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 26 06:44:52 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arkarlivar/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free