Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vades ryttare och knektar. Ärkebiskopen hade stän-
digt tyskar i sin sold, och vi tillråddes att gå in
vid hans fana, emedan han gaf den högsta lönen
och den bästa kosten. De ryske köpmännen an-
sågo, att Novgorod väl kunde försvara sig emot
storfursten, blott ej oroligheter och uppror upp-
stode i staden, hvilket dock var att befara, då de
fattige ofta ställt sig på furstarnas sida emot sina
lagliga herrar och styresmän.
Samtalen om det främmande landet och den
mäktiga staden, som sades vara lika stor som Rom,
äfvensom resans mödor skingrade snart mina dystra
tankar. Hvem kan väl länge fortsätta med att
sörja och förbanna, när man är tjugotvå år, stark
och frisk, välbeväpnad, med en god häst mellan
knäna och på väg ut i världen för att vinna ära
och rikedom.
Vädret var mestadels kallt och klart, imman
stod som en sky kring hästar och karlar, snön
knarrade under medar och hofvar, snö, is och stål
blixtrade och glimmade i solen. Granarna susade
och knakade, här och där syntes en ekorre nyfiket
titta fram bakom en trädstam, en hackspett slog
sina taktfasta slag inne i snåren, och ibland hör-
des ett brakande, då en älg eller björn flydde inåt
skogen, uppskrämd af de glada ryssarnas lustiga
sånger och skratt och af bjällrornas klang. Redan
före dagningen satte vi oss i rörelse, och först ett
par timmar efter mörkrets inbrott slogo vi natt-
läger i byarna eller under de skyhöga granarna,
där vi upptände stora stockeldar. Då vi färdades
i mörkret, red ständigt en karl före och en efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
