- Project Runeberg -  Karl Ivarssons krönika: hans strider och färder i Österland /
58

(1906) [MARC] Author: René Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

strida med båge, svärd, klubba, stridshammare och
lans, Nu sedan jag närmare skärskådat denna här
förstod jag, hvarför Viborg ännu var svenskt. Hvarje
rättrogen kyrkans son bör bedja helgonen, att de
ryske och deras land ständigt måtte förblifva sådant
det är. Annars kan blott Gud skydda oss, ty rys-
sarna äro talrika som lössen i deras egna skägg.

I dessa dagar uppstod myteri i vår fana. Måns
Frille och jag förde folket an. Maten hade varit
oätbar och ölet utspädt med vatten. Herr Hans
lofvade oss bättre föda, men missnöjet var likväl
stort. En kvartermästare vid namn Henrik Rochow
höll på att blifva ihjälslagen, emedan han hjälpte
höfvidsmannen att bestjäla oss. Jan van Mynden,
kvartermästaren, stod på vår sida och råkade i tvist
med Rochow. Denne van Mynden var en god man
och mig synnerligen bevågen. Han sökte på allt
sätt skydda oss emot Essens präjerier, så att det ej
var långt ifrån att han blifvit afsatt; men då ingen
annan än han kunde hålla det förlorade kvarteret
i tygeln, fick han behålla sitt befäl. En dag be-
falldes hela vår fana att sitta upp och jämte tre-
hundra tatariska bågskyttar rida söderut. Öfver oss
alla sattes Henrik Rochow, herr Hans själf stannade
som vanligt hemma. Vi knotade och svuro. Rochow
hade fått befälet för sin feghets och försiktighets
skull, höfvidsmannen litade nämligen på att han
ej skulle vedervåga drabbetyg, hästar och folk.
Utan hopp om byte, missmodiga och vreda drogo
vi åstad.

I trenne dagar redo vi söderut. Hundra tata-
rer hade redan andra dagen skiljt sig från oss och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 26 06:44:52 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arkarlivar/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free