- Project Runeberg -  Karl Ivarssons krönika: hans strider och färder i Österland /
72

(1906) [MARC] Author: René Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man. Nu dricka vi till botten för gossen och så
sitta vi upp. Lefve barnet, höfdingen, som för oss
till strid och byte.“

Han drack ur vinet till sista droppen. De öfriga
följde hans föredöme och under mycket skrik och
ropande begynte de rulla tunnan till närmaste vagn.
Då alla tyskarna blifvit samlade satte vi oss i rö-
relse, följda af de med byte lastade vagnarna.
Högst uppe på ett lass satt Måns Frille, full och
galen, Semjon, åt hvilken Frille synbarligen delat
med sig af vinet, förmanade honom att hålla sig
stilla och lämna det fördärfliga drickandet. Jag
hörde Måns Göransson svara, att nu var han fält-
öfverste, rädd för ingen och att Semjon var en
vanbörding som borde tiga med sina förmaningar
och under tystnad njuta af äran att dricka sig full
tillsammans med en adelsman. På vagnen där vin-
tunnan låg sutto några ryttare och drucko. Kättil
Månsson, som nu fått mera än han tålde sjöng
och skrålade en lustig visa, liksom alltid diktad
för tillfället. Jag försökte ordna fanan, men det var
omöjligt. Alla redo om hvarandra. De flesta förde
löshästar vid tygeln, somliga en, andra två, ja till
och med tre. Deras egna hästar voro lastade med
byte, så de voro nära att digna. På soldatvis hade
männen roffat åt sig allt hvad de kommit öfver —
harnesk, kappor, hasor, stöflar, tältdukar, kokkärl,
hästtäcken, säckar med mjöl, fläsksidor och dylikt.
Föremål så besvärliga att medföra att de nästa
ögonblick kunde kasta eller skänka bort dem.
Bartolini, italienaren, som var en mästare i plun-
dring, hade lärt mig att man aldrig bör springa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 26 06:44:52 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arkarlivar/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free