- Project Runeberg -  Karl Ivarssons krönika: hans strider och färder i Österland /
83

(1906) [MARC] Author: René Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra, som gjort er emot, och drifver ni Rochow
ur tjänsten, och lofvar ni att ej mera bedraga oss
på vår rättmätiga egendom. Säger ni ja härtill, må
vi hålla frid, säger ni nej, dräper jag er på stället.“

Då Frille slutat sorlade och skrek folket vildt
och försäkrade att de höllo med honom.

Herr Hans betänkte sig några ögonblick. Han
tuggade och sväljde och såg ut som om han varit
nära att kväfvas. Måns Göransson stod med svär-
det i hand framför honom, allt fortfarande lika bister.
Rochow syntes uppe på trappan, grönblek i ansik-
tet med skälfvande ben. Van Mynden och de öfriga
kvartermästarne, som anländt under tumultet, stodo
och stirrade ut i rymden som om hela saken ej
angått dem.

Slutligen mumlade herr Hans fram sitt „ja.“

„Svär, svär“, ropade ryttarne. Jag fruktade att
ådrorna vid tinningen skulle brista på höfvidsman-
nen, ögonen liksom kröpo ut ur hufvudet och läp-
parna skälfde af raseri, ej af förskräckelse, ty han
visste ej af fruktan.

Herr Hans svor.

Jag såg på Måns Frille. Han hade sjunkit
ihop, ryggen var böjd, ögonen matta som vanligt.

„Jag har räddat dig från smälek, värre än dö-
den, käre broder“, sade han med sin likgiltiga slä-
piga röst, „nu går jag och tar mig ett rus.“

Då höfvidsmannen vände sig om för att gå,
ropade manskapet på det utlofvade ölet. Herr Hans
svarade ej utan slog igen dörren så det dånade.
Ryttarne skreko allt ifrigare. Jag äskade ljud och
bad dem hålla sig stilla och lofvade dem att själf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 26 06:44:52 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arkarlivar/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free