- Project Runeberg -  Karl Ivarssons krönika: hans strider och färder i Österland /
106

(1906) [MARC] Author: René Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om hand, blifva säkerligen glada åt att få sälja djuren
så snart som möjligt, så att de blifva fria från sina
bekymmer och sitt besvär att anskaffa foder under
dessa tider, då nästan allt hö i landet gått åt under
belägringen eller tagits af moskoviterna. Ni säger
att ingen häst är värd mindre än fem mark och
att många äro värda ända till tio. Jag föreslår att
vi bjuda två mark för hvarje häst, det blir fyra-
hundra, och jag tror att garparna äro nöjda där-
med. Vilja de ej nöja sig, så säga vi dem att vi
taga hästarna för intet. Det gör god verkan. Nov-
goroderna komma säkerligen att låta saken hafva
sin gång: det är ju ej en af dem, utan endast en
utlännings arfvingar, det gäller. Ridtyg och läder-
pansar räkna vi som vapen, så att dem få vi för
intet. Det gäller således att anskaffa ännu ett-
hundrafemtio hästar. Åtminstone ett hundratal af
ryttarne äga stridshästar, eller kunna förmås att
köpa sådana, mot löfte om en mark i månaden för
häst. De återstående femtio kamparna hittar ni
säkert på vägen från Novgorod till Moskva“, och
italienaren log illmarigt. „Ni har nu hundra mark
öfver. Er egen häst och er drängs äro väl värda,
den förra hundra, den senare femtio. Sälj dem och
ni har penningar nog till vagnar, trossklippare och
dylikt. Ja, ni är ovillig att göra er af med er hingst,
men något måste man uppoffra. Brister det sedan
oaktadt allt, vill jag gärna försträcka er penningar.
Nå, är ni nöjd med mitt förslag?“

Jag tackade Bartolini med rörelse för hans godhet.

„Ja, ja, låt det där vara, ty för intet gör jag ej
detta“, svarade han. „Jag fordrar nog återtjänster.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 26 06:44:52 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arkarlivar/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free