- Project Runeberg -  Karl Ivarssons krönika: hans strider och färder i Österland /
119

(1906) [MARC] Author: René Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

frid, så gärna för mig, behåll den.“ Jag svarade
att jag ej tänkt ut detta för att lugna mitt sam-
vete, utan att det ju var rena, klara sanningen utan
några krumbukter och att äfven den mest olärde,
ja ett barn borde kunna förstå det, men att somt
folk krånglade till allting med mycket läsande, latin
och annan djäfvulskap.

„Ja, ja, min vän, låtom oss ej tvista om små-
saker, hvar och en har sin tro“, sade Bartolini.

Det gjorde mig ondt att denne man, som jag
höll kär och hade så mycket att tacka för, skulle
vara en dålig kyrkans son. Det var första gången
jag märkte, att han var likgiltig i trossaker. Seder-
mera kom jag underfund med att han hyste den
hädiska åsikten, att alla läror voro lika goda, eller
lika dåliga. Hans tvifvel härledde sig säkerligen
af att han, utan ledning af någon from man, läst
allehanda skrifter af några gamla hedniska skrifvare
och kätterska klerker. Han sade mig ofta deras namn,
ehuru jag ej kan påminna mig dem. Att de varit gre-
ker och romare och lefvat för länge sedan, innan
vår frälsare föddes, minnes jag att han berättade.
Det är nog möjligt, att de varit stora och lärda
män, men djäfvulens barn voro de förvisso, då
deras skrifter i den dag som är kunna framkalla
kätteri och otro. För öfrigt hade Bartolinis långa
vistelse i Ryssland, där man träffar allehanda kät-
tare och hedningar, gjort honom likgiltig för den
rätta läran. Äfven på mig själf märkte jag ofta
att jag med vänskap omfattade såväl ryssar som
tatarer, glömmande deras villoläror. Är man ej
synnerligen stark i tron, bör man ej begifva sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 26 06:44:52 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arkarlivar/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free