- Project Runeberg -  Karl Ivarssons krönika: hans strider och färder i Österland /
132

(1906) [MARC] Author: René Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

drog stundom ut på falkjakt, på afstånd följd af ett
kvarter ryttare. Vi vaktade borgens portar och torn.
Tvenne gånger drog jag med min fana i fält emot
novgorodska stallbröder, som plundrade i landet
kring Vladimir, men de flydde vid vårt annalkande
och gingo ombord på sina båtar. Vid Volga visade
sig tatariska friskaror, plundrande och brännande.
Men de skingrade sig hastigt och drogo sig till-
baka till skogarna i det omtvistade landet öster
om Volga, då furstarnas och köpmännens härar
ryckte an. Dessa strider borta i öster berörde oss
ej. I Moskva var allt lugnt och fridfullt. Storfur-
stens lifvakt ståtade i sobelrockar och försilfrade
pansarskjortor inom Kremlj. Dessa höga herrar
hade aldrig varit i krig och de gåfvo vanligen vika,
då stridigheter mellan dem och mitt folk uppstodo.
Jag var föga upptagen af tjänsten och gaf, på Barto-
linis inrådan och af nyfikenhet akt på allt som till-
drog sig i min närhet. Jag såg att munkar och
präster hade fritt tillträde till storfurstens terem,
likaså tiggare, pilgrimmer och annat löst folk.

En gång i skymningen mötte jag en munk,
som synnerligen tafatt uppbar sin kåpa. Jag till-
ropade honom några glåpord och han förde han-
den till sidan på ett sätt som klarligen bevisade
att han en halftimme förut burit ett svärd på det
ställe där radbandet nu hängde. Jag skrattade åt
hans glömska och förvirrad skyndade han sina färde
för att trösta någon af de sköna, som bakom terems
portar suckade efter älskog. Denna händelse gjorde
mig nyfiken och ifrig att få till stånd en liten
kärlekshandel med någon teremskvinna. Det far-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 26 06:44:52 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arkarlivar/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free