- Project Runeberg -  Karl Ivarssons krönika: hans strider och färder i Österland /
146

(1906) [MARC] Author: René Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bartolini, som länge suttit tyst, tog slutligen
till orda. Han hade återfått sitt lugn och sin kall-
blodighet.

„Du har rätt“, sade han, „jag har svikit dig,
men jag var i stor ångest och vånda, ty lefver
Malinin till i morgon, är jag dödens. Jag var för-
tviflad och förvirrad, men tro ej att jag fegt, utan
en tanke på din fara, ämnat uppoffra dig. Velja-
minoff hade aldrig af fruktan för myteri vågat ut-
föra sin hotelse. Det värsta, som kunnat hända, hade
varit att du för någon tid fallit i onåd, hvilket föga
hade berört dig. Rjapoloffski, som beskyddar alla
Veljaminoffs fiender, hade säkert tagit sig an din
sak och hans makt är i stigande, då tusenmannens
däremot är i sjunkande. Jag har nu för dig förklarat
mitt handlingssätt. Jag ber dig ej tänka allt för
illa om mig och ej förakta mig, ty din vänskap
är mig dyrbar. Och nu går jag den raka vägen
och ber dig rädda min hals.“ Det var ej långt
ifrån att jag gifvit vika, men jag påminde mig
allt hvad Veljaminoff och Måns Göransson sagt
om honom. Jag tänkte på att han nödvändigt
velat att jag skulle mottaga en förskrifning af
Malinin. Om jag låtit denne undkomma eller be-
röfva sig lifvet, hade jag vid förhöret kunnat an-
gifva Bartolini, men denna anklagelse hade varit
af ingen betydelse, om man hos mig funnit Mali-
nins förskrifning eller de penningar jag fått för
densamma. Jag gaf Bartolini ett nekande svar,
han bad och bönföll, hotade och befallde. Han
sade, att det berodde på honom om jag blefve
fältöfverste eller ej; han lofvade att för Obolenski

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 26 06:44:52 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arkarlivar/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free