Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besvärjelse öfver mig och fick mig att skratta. Jag
drack som en galning, skrek och väsnades värre
än någon annan och blef den första som bars hem.
Några dagar efter jul kallade Veljaminoff mig
till sig. Han bad mig hålla mitt folk färdigt att
snart draga i fält. Hästar och tross borde stän-
digt ligga i beredskap. Han berättade att storfur-
stens spejare vid de olika furstehofven sändt oro-
ande underrättelser. Jag bad helgonen att kriget
snart måtte bryta ut, så att jag finge tillfälle att
utmärka mig och vinna byte. Åter påminde jag
mig hemmet, Skalmsholm, fränder och vänner, hatet
till Sigfridssönerna — allt detta som min kärlek
till Anna för en tid förjagat ur mina tankar. Snart
utspreds i staden ryktet om nära förestående örlig.
Det berättades att Dmitri Schemjaka svurit att
hämnas sin broder Vasili den vindögde, som stor-
fursten låtit blända för tio år sedan.
Bartolini råkade jag någon gång. Han var
öfverhopad af arbete. Sällan träffades han hemma,
mest höll han till på Gerdt Svaneflygels tavern,
där underliga, hemlighetsfulla budbärare gingo af
och till. Han stängde sig ofta inne med dem och
höll rådplägningar. Han gaf mig då och då en
vink om att storfursten satt osäker på sin tron och
att det aldrig kunde skada att hafva flere pilar i
sitt koger och i tid se sig om efter annan herre.
Engång talade jag med honom om Schemjakas
löfte att hämnas sin broder och stinga ut storfurstens
ögon. Jag undrade öfver att han nu först ville
begynna krig för den antydda sakens skull, då ju
tio år förflutit sedan dess och många tillfällen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
