- Project Runeberg -  Karl Ivarssons krönika: hans strider och färder i Österland /
185

(1906) [MARC] Author: René Ahrenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ster. Fru Uljana finge bäst hon kunde förklara
Annas flykt för furst Ilja. Fader Pulheri återkom
snart med det svaret, att allt komme att ske efter
min önskan. Jag var hela dagen och äfven en god
del af natten sysselsatt med förberedelser till resan.
Bland annat lät jag iordningställa en släde åt Anna,
försedd med tak och väggar af tredubbel filt, med
bottnen betäckt af fällar och täcken.

Följande morgon var jag i god tid på benen.
Med oro och otålighet väntade jag dagens spän-
nande äfventyr. Jag fruktade att Anna på något
sätt komme att blifva fördröjd, så att hon ej hunne
fram i tid till den by, en timmes färd söder om
Moskva, dit Semjon fått befallning att ledsaga henne
och där den täckta släden väntade henne. Jag hade
vidtagit detta försiktighetsmått, emedan jag fruktade
att den välombonade släden skulle väcka Bartolinis
misstankar. Jag darrade af fruktan för att någon
skulle känna igen henne, då hon gick genom ga-
torna, obeslöjad som hon måste vara, för att ej
väcka uppmärksamhet. Det var visserligen ej många
steg till den plats, där Kättil Månsson väntade henne
med ett lätt litet åkdon, som hastigt skulle föra
henne till den beramade mötesplatsen. Den största
svårigheten var likväl att obemärkt smyga sig ut
ur Koschkins hus.

Vid soluppgången satte vi oss i rörelse. Jag
såg italienaren uppifrån muren betrakta vår affärd.
En timme därefter anlände vi till byn, där Anna
borde invänta min ankomst. Den täckta släden
stod förspänd på vägen. På långt håll vinkade
Semjon och Kältil Månsson gladt emot mig. Allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 26 06:44:52 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arkarlivar/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free