Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skola mista lif, ära och gods för förräderi, våldtäkt,
mord och kvinnorof. Deras gods vill jag sedan lösa
mig till för en skälig penning, och jag och mina
ättemän skola hålla fred vid gränsen — och hålla
fred på så sätt, att landet ej allenast till namnet,
utan äfven till gagnet skall blifva edert. Folket
skall hålla med oss, ty de älska oss Skalmar, vi
fälla ärlig dom och röfva ej kvinnor och taga ej
oskälig skatt. På egen bekostnad och med egna
män skall jag kväsa Sigfridssönerna, utan att ni
därför behöfver oroas. Sist och slutligen ber jag
eder ej lyssna till den skälmen Anders Svarte, som
får lön af Sigfridssönerna, mot villkor att tala godt
för dem och göra dem oumbärliga i edra ögon.“
„Du är mig en oblyg en“, skrattade marsken,
„knappt har du fått nåd till lifvet, innan du begär
land och län af mig, som om du gjort mig en stor
tjänst. Men lika godt, du skall få din vilja fram.
När du så önskar, skall en min fogde följa dig norrut.
Han skall tillse, att du ej använder våld ifall Sig-
fridssönerna gifva sig godvilligt. Kom ihåg, att de
ännu ej äro dömda“. Marsken gaf mig en sträng
blick.
„Men om de sätta sig till motvärn?“ frågade jag.
„Ja, då må du använda våld, men lägg noga på
minnet: intet dödande om de gifva sig.“
Jag lofvade lyda, och glad i hågen tog jag af-
sked och gick. Knappt var jag utkommen ur rummet,
så sprungo knektarna på mig för att fängsla mig, jag
försvarade mig mot öfvermakten så godt jag kunde.
Anders skrifvare uppeggade hofmännen. Marsken,
störd af bullret, öppnade dörren och trädde in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
