Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållet i köritset och hatten hänger dig ned på öro-
nen“, sade jag skrattande.
„Frände, frände, Karl, käre frände, en skepps-
man nere vid hamnen berättade, att du var i staden
och hade femtio svenner med dig, och då sprang
jag hem till Bülow och tog hans harnesk och vapen,
ty nu skola vi ju rida tlll Skalmsholm och dräpa
Sigfridssönerna.“
Gossens kinder flammade af ifver och ögonen
blixtrade. Det syntes granneligen, att han var en
äkta Skalm.
„Följ du lugnt med till Hans Bülow och spänn
af dig vapnen. Jag skall ännu i dag köpa dig ett
harnesk, som lämpar sig för dina spinkiga axlar.
Du får väl gifva dig till tåls, ty ännu dröjer det väl
några dagar, innan vi begifva oss i väg.”
Göstaf bad och bönföll, att vi ej skulle dröja
allt för länge, så att våra fiender finge tid att för-
bereda sig.
„Tror du ej, att en ryttare allt hvad tygen hålla
redan rider norrut med bud om min ankomst. Så
att, äfven om vi hals öfver hufvud störta i väg, kunna
vi dock ej öfverraska dem“, sade jag.
Vi trädde in i Hans Bülows bostad. Han mottog
mig med glädje och hans moder, min faders syster,
med tårar, hvilka hon ständigt hade i beredskap för
sådana tillfällen som detta. Hon grät af glädje öfver
att jag återkommit, och sedan af glädje öfver att
min hustru var så vacker och gud vete öfver hvad
hon ej grät. Hans Bülow frågade, om vi sett till
Göstaf, som utan hans begifvande löpt bort från
sitt arbete. Gossen höll sig skamsen bakom oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
