Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— XII —
De fästningar, hvilka ännu innehades af de Kejserlige i
Pommern, Brandenburg och Mecklenburg, voro: Greifsvalde, Colberg,
Landsberg, Frankfurt a. d. Oder, Neu Brandenburg, Demmin, Bostock,
Wismar och Dömitz, med flera mindre. I Spandau, Berlin, Peitz,
Cüstrin och Driesen lågo Brandenburgska besättningar. Vid
Magdeburg hade administratorn Christian af Halle och Öfv. Didrik af
Falc-kenberg samlat 3000 man. Deremot hade de Kejserlige vid Dessau
en brygga öfver Elben, hvilken betäcktes af en starkt besatt skans.
Under större delen af Januari låg Svenska fältarmén stilla i de
Neumarkska qvarteren. Gustaf Adolf begagnade tiden att ordna de
politiska förhållandena till andra magter, samt att förbereda medel till
kommande vårfälttågs utförande. Danmarks hållning var ganska
tvifvelaktig och förorsakade Konungen mycket bekymmer; i N:o 193
infordrat1 han rådets betänkande i detta afseende, hvars åsigter synes af
N:ne 619 och 645. Förhållandet till England var vänskapligt; likväl
kunde Carl I, hvars händer vor9 bundne genom tvistigheterna med
hans folk, icke verksamt uppträda till förmån för den protestantiska
saken; det oaktadt understödde han ifrigt de storartade värfningar,
som af Markisen Hamilton m. fl. för Svenska Kronans räkning
anställdes i Skottland, och om hvilkas fortgång N:e 168, 169 och 614
m. fl. lemna upplysning. Med Frankrike slöts d. 20 Jan. i-
högqvarteret Bärvalde ett förbund; på vilkor att Ludvig XIII skulle lemna i
subsider 120,000 B:dr för år 1630 samt sedan 400,000 årligen
under 5 års tid, hvarigenom krigsbördan i väsendtlig mån lättades.
Äfven General-Staterna (Holland), hvilka voro inbegripne i krig
med Spanien, lemnade några mindre subsidier (År 1631 60,000 B:dr).
Härtill hoppades man äfven förmå den Venetianska republiken (se N:o
192, 7:o). Förhållandet till Spanien, som verksamt understödde
Kejsaren, var ännu obestämdt; denna magt hade likvisst bidragit till den
i Wismar föregående året samlade eskaderns utrustning, samt kunde,
om dess vid. Dünkirchen befintliga flotta förenadt sig med den Danska,
tillfoga Sverige mycken skada. Det år 1629 slutna fördelaktiga
stilleståndet med Pohlen medgaf Svenska Kronan stöfre delen «tf
inkomsterna från de indrägtiga Preussiska tullarne vid Dantzig, Pillau,
Memel, Windau och Libau, hvarföre Gustaf Adolf vida föredrog
detsamma framför en verklig fred. För att hindi« Pohlen att bryta det
underlät han icke att uppägga Byssland till krig (se 614); för öfrigt
blef förhållandet till sistnämnde magt vänskapligt, hvarjemte
spanne-niålshandeln med densamma var ganska inbringande.
Hvad beträffar förhållandet till Tyskland, si särakiljde Gustaf
Adolf mycket noga mellan sina vänskapliga tänkesätt mot Bomerska
riket ü ena sidan och’sina fiendtliga åtgärder mot Österrikiska huset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
