- Project Runeberg -  Arkiv till upplysning om svenska krigens och krigsinrättningarnes historia / Andra bandet /
XLIX

[MARC] With: Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XLIX —

vigtigt ort; Horn sändes dfi af konungen efter dem på bögra
Domra-stranden; men han kom for sent; Regensburg hade redan intagit
Bajersk besättning (748, 749 och 757). Gustaf Adolf hade nu
kunnat öfverskrida Donau och belägra Ingolstadt Men som han
befarade en snart förestående förening mellan den Bajerska hären vid
Regensburg och den Österrikiska under Wallenstein uti Böhmen — en
förening som nu mera ej kunde hindras — skulle han förmodligen
snart blifvit tvnngen att öfvergifva belägringen, ^vilket måhända ej
knnoat ske utan stor förlust. I stället vände sig konungen till
Moos-burg, mot medlersta Isar, liksom om han velat öfverskrida denna flod
för att intränga i Österrike, en offensiv, som dock under förhanden
varande omständigheter varit särdeles vågad. Rätta skälet till denna
rörelse var förmodligen det, att han, innan de förenade fiendtliga
härarnes ankomst, ville utkräfva så stora kontributioner som möjligt ur
Bajern, Ligans förnämsta säte, hvarifrån den Bajerska armén nu var
utestängd.

Emedlertid hördes ingenting af angående den väntade föreningen
vid Regensburg. Konungen började då misstänka, det Wallenstein
först ämnade vända sig mot Sachsarne och utdrifva dem ur Böhmen
(446 sednare delen). Redan från Ingolstadt hade han skrifvit till
Churfursten, underättat honom om de vunna framgångarne och om
fiendens tillstånd, samt inbjudit honom till samverkan (435). Från
Mooeburg erbjöd han sig (d. 3 Maj), att skynda till Churfursten^
bistånd med 16,000 man, hvilka inom 14 dagar skulle vara vid
Nürnberg; sjelf borde Churfursten föra sin armé till Eger, öfverlemnande
åt sin Öfverste 8chwalbach, att med en del trupper försvara gränsen
mot Schlesien (440). Samtidigt afgingo detaljerade instruktioner tiR
Gustaf Adolfs sändebud i Dresden, Grefven af Solms, af ungefar
samma innehåll, jemte uppmaning att den sednare skulle förmå Churfursten
anskaffa lifsmedel, tungt artilleri och ammunition, hvilket konungen
tillfölje af den hastiga marschen ej kunde medföra; derjemte borde han
yrka på konungens öfverledning, samt att Churfursten sjelf skulle vara
närvarande vid bären (441). Rykten hade äfven inlupit, att Arnheim
börjat hemliga underhandlingar med Wallenstein, hvilka möjligtvis kunde
föranleda en fred mellan Chur-Sachsen och Österrike; för sådant fall borde
Selms under hand försöka förmå de högre Sachsisk* ofificerarne, att
de, i händelse af de Ch ur-Sachsiska truppernas afdankning, sktrlle roed
sina regementer gå i Svensk tjenst (442). Churfursten tackade
konungen .för hans omsorg om det allmänna bästa, visade sig icke
obenägen för föreningen, men förevände mot Eger såsom föreningspunkt
vestra Böhmens utblottade tillstånd (767). Med detta besked afreste

Inledning. IV

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:56:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arkivkir/2/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free