Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— IV —
iastir orter och möta Pappenheim, om han hastigt skulle komma
tillbaka (820, 821 och 824). Konungen synes redan förut hafva varit
af samma tanka (465.) Hertig Georg drog tillfölje af nämnde
beslut i början af Augusti till Wolfenbüttel (826) och Baudissin tiU
Paderborn, hvilken stad han sedermera strängt blokerade (827, 831 och 833).
Vid samma tid hade konungen äfven för afsigt att låta Baudissin följa
Pappenheim på spåren, för att hjelpa Holländarne vid Maestricht,
hvilket synes af 469 och 470 i slutet. Om det allmänna tillståndet i
Neder-Sachsen, som fortfarande förblef ganska dåligt, äfvensom om de
oordningar, som föreföllo vid armén, jemte svårigheterne af dess
underhåll, lemna föröfrigt Grubbens berättelser värdefulla och noggranna
upplysningar (791, 795, 801, 827 och 836).
Vi hafva nyss nämnt, att Gustaf Adolf, när Wallenstein vände
sig emot honom i stället för till Sachsen, ämnade förena alla de
afdelningar, som enligt första planen skulle samlas vid Coburg, vid
Nurnberg; men då Wallenstein lägrat sig vid Alte Feste, måste han
bestämma Windsheim till samlingsort (462). Som likväl äfven denna
punkt var något blottad, borde de först anländande afdelningarne,
begagnande Main-floden såsom skydd, samlas vid Würtzburg och
Kitzin-gen (463). Konungen räknade på, att Oxenstjerna från Maintz och
Banér från Donauwerth först skulle vara i tillfälle att åtlyda hans
ordres; dessa borde begagna tiden, innan de andre ankommo, att i
möjligaste mån inskränka det utrymme, från hvilket den fiendtliga
armén kunde hämta lifsmedel (464). Så skulle Oxenstjerna straxt efter
ankomsten till Würtzburg besätta Mergentheim, Rothenburg och
Din-kelsbübl, samt från dessa orter och från Ochsenfurth, Kitzingen,
Windsheim och Schweinfurth i möjligaste mån afskära fienden
tillförsel genom ströfparten, hvilka borde förstöra qvarnar, uppfånga
transporter, bemägtiga sig förråder och öfverraska mindre af fienden
besatta orter m. m. d. (465). Å sin sida skulle Banér besätta
Nörd-lingen och framför allt Weissenburg, hvarifrån han verksamt borde
oroa fiendens bufvudtillförsel-linie från Ingolstadt och Regensburg
(466 och 467). Genom denna kedja af befastade orter och
ströfpar-tier hoppades Gustaf Adolf inom kort åstadkomma en sådan brist i
deu Kejserliga hären, som då blott skulle hafva det utsugna öfre
Pfaltz till provianteringsort, att den utan strid blefve tvungen till
återtåg. Emedlertid kunde denna plan ej till alla delar utföras,
emedan de väntade förstärkningarne hvarken ankommo i den tid eller i
den ordning, som konungen beräknat.
Först inträffade, som vi ofvan sett, Landtgrefven af Hessen med
4000 man dr 7 Juli vid Schweinfurth; derpå Oxenstjerna och
Pfaltzgrefven d. 13 med 7000 man i Würtzburg, hvarest Landtgrefven d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
