Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 344 -T-
pass hit in i staden, att inventera. Men fick intet den dagen annat
göra, än att Gram lät bese mig verken omkring staden. Den 10
lät han inventera mig stycken,, och interim skref ut till
Fältmarskalken och lät bedja om en dags dilation mera för sina sakers
beställande skuld. Den 11 lät först inventera krut, lod och luntor,
dessemellan han en ganska hop hemligen både krut och luntor till
borgmästare och råd förparterat och utmed rundelarne utan min vetskap
samma dagen, sedan jag inkom, hafver utföra låtit. Och oansedt
att han mig således krut, bly och luntorne inventera lät, behöll han
likväl nycklarne till rundelarne hos sig, hvilket, efter jag det såg,
aviserade jag flux sådant Fältmarskalken. Den 12 om morgonen
bittida klockan 5 lät han uppå alla gator slå med trummorne
omkring och hade allt sitt folk i beredskap till marchera, så att både
folk och bagagie-vagnarne alla stodo på gatome, ja inför porten der
de utmarchera ville. Men efter ändå 12 af de 30 vagnarne
fattades, som Lohusen uppå Furstens i Mecklenburg vägnar efter
kapitulationen skulle hit införskaffat hafva, tog Gram deraf orsak att
ändå förhala den dagen, hvilket mig mägta ondt gjorde och
förden-skuld red ut till Fältmarskalken att referera sådant. Flux derefter
som jag var utriden, sände han en utaf sina Hauptmän ut till
Fältmarskalken, benämnd Rysing, förmälandes att han samma dag intet
mera utmarchera kunde, efter det var lidit så mycket uppå dagen,
att klockan var allaredo emot II, och att honom fattades ännu så
många vagnar till hans sjuka. Derföre red Fältmarskalken sjelf
inför porten och begärde att Gram ville komma ut på vallen och tala
med honom, hvilket ändå att det varade sånär en hel timma, och
så skedde, att Gram sjelf kom ridande och lät upp porten, steg af
sin häst och kom ut. till fot till Fältmarskalkens häst och tog
Fältmarskalken i hand, och näst helsningen besvärade sig ej kunna då
den dagen utmarchera för vagnarnes uteblifvande skuld, deröfver
Fältmarskalken gjorde sig med höflighet litet onyttig, och sade att
han inte hoppades att Gram skulle för 2 eller 3 vagnars skuld, dem
han ock ville flux förskaffa honom, efter de andra alleredo der för
porten höllo, skulle vela låta honom stå med allt folket der
utanföre. Dermed tog han sitt afsked och sade sig vela laga till
ot-marchering. Våra ryttare och andra redo fuller med detsamma allt
ett par hundrade man i staden, hvilket Gram icke mycket behagade,
och efter han hade låtit folket gå åter in 1 husen igen och satt ut
skildtvackterne uppå verken, spännt hästarne ifrån styckena och
vagnarne, var god råd dyr för honom, att allting laga uppå nytt uti en
sådan hast till uppryckning, måste för den skuld låta både
trumslagare och trumpetare gå och rida omkring, att församla folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
