Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— LX1U —
Det inhemska Svenska rytteriet aflönades hemma i landet dels
med fördel (årslön) och dels med hemmaairånta jemte boställe.’
Fördelen, hvars belopp på olika grader synes af N:o 1018, tilldelades
blott officerarne. Hemmansräntan utgick efter det antal hästar, hvarje,
grad fick hafva, samt var en gång för alla bestämd till 30 D:r per
häst; dess belopp för olika grader synes af N:ne 1018 och 1022.
Alla officerare hade boställen, men fingo af deras afkastning ej åtnjuta
mera än den bestämda räntan för hvarje häst; hvad bostället räntade
öfver, måste inlevereras till räntekammaren; men hvad det räntade
under, ersattes å andra sidan af kronan. Deremot var bostället
skattefritt Med de gemene ryttarne synes förhållandet merändels hafva
varit ungefärligen detsamma, som vid nuvarande rusthålls-inrättning,
nemligen att vissa hemman förlänades eller ]egdes af hemmansegaren
åt de personer, som ville åtaga sig att mot skattefrihet till
hemmans-rintans belopp rusta, d. v. s. underhålla häst och karl, samt med nya
ersatta dem, som afgingo. Ryttaren (jemte hästen) var således
inqvarterad hos rusthållaren, hvars underhåll han åtnjöt hemma i
landet. Man har likväl exempel på, att ryttaren sjelf brukade ett
sådant hemman samt deraf hade det nödtorftiga uppehället för sig
och hasten. I allmänhet voro dessa förhållanden då ännu föga
ordnade, hvarföre de både ofta föranledde tvistigheter, samt äfven sednare
af forskaren varit svåra att utreda.
När det inhemska rytteriet uppfordrades till tjenstgöring, åtajöt
det, liksom fotfolket, sold eller läning. Den ena eller den andra
utbetalades i början efter tjenstgöringen svårighet; sedan synes blott
solden hafva utgått för en månad af året och läningen för de öfriga
11, samt slutligen allenast läningen, hvilken ensam förekommer på de
ofvan åberopade kostnadsförslagen, äfvensom på 1635 års stat.
8oldens och läningens belopp var blott olika för befälet; men
for manskapet voro båda desamma. Enligt 1625 års stat (se N:o
1019) uppgick den månatliga kompanisoldeu till 652 och
korapani-läningen till 583 D:r; på hvarje häst räknades då 4 D:r. Enligt
N:o 1020 uppgick kompani-solden till 777 D:r och läningen till 708
D:r; på hvarje häst räknades* då 5 D:r. Enligt N:o 1021 uppgick
kompani-solden till 902 D:r; läningen finnes ej der utsatt; på hvarje
häst räknades da 6 D:r. Men år 1635 hade läningen (se 1022)
blifvit nedsatt till 469 R:dr eller 703J D:r; på hvarje häst räknades
dl 3 R:dr eller 4J D:r. Ihågkommas bör härvid, att öfficerarne, utom
den personliga läningen eller solden, äfven fick sådan för hvarje häst,
de hade tillåtelse att hålla; ryttmästaren fick t. ex. år 1635 för sin
peraon i läning 24 R:dr, samt dessutom för hvar och en af de fyra
hästar, han egde att hålla, 3 R:dr, tillsammans 36 R:dr; Löjtnanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
