Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— LXYI . —
håller »dragoners ordning på en månads underhåll år 1635», utvisar
sannolikt halfva solden och lättingen för månaden, hvilken för gemene
man belöper sig till 3 R:dr (4J D:r *), för kompaniet till 563| R:dr
(845 D:r) och för regits-officerare till 300 R:dr (450 D:r).
I afseende på de utländska, värfvade ryttarnes aflöningssätt har
man inga bestämda uppgifter. Så mycket kan dock tagas för gifvet,
att de blott aflönades med sold, eller åtminstone att läningen
vanligtvis utgjorde \ månads sold. Yärfningspenningarne uppgingo per
häst till samma belopp, som första månadens hela sold. Af
under-hållsförslagerne N:ne 957, 959, 960, 961 och 963 finner man, att
hela det värfvade, utländska rytteriet i Konungens egen här
månatli-gen blott erhöll en fjerdedels månads sold, hvaremot ryttarne i
bunds-förvandternas arméer erhöllo en half månads sold (se N:o 961 å
förslagen öfver de Weimarska, Hessiska, Meklenburgska och Frankiska
trupperna). Häraf tyckes följa, att något afräkningssystem, liknande
det vid fotfolket befintliga, äfven måtte hafva blifvit användt vid
lyt-teriet. Af N:o 1050 finner man nemligen, att qvartssolden motsvarade
läningen vid infanteriet på så sätt, att värdet af den n a tu ra-förplägning,
som erhölls i qvarteren, från densamma afdrogs. Qvartssolden synes
således blott hafva blifvit beräknad för det dagliga underhållet. Efter
hvilka grunder nämnde afräkning skedde, har man likväl ej kunnat utröna.
Soldens belopp under åren 1630—1632 synes af N:o 1035,
hvarest slutsumman för kompani-solden, nemligen 1,961 R:dr,
fullkomligen Öfverensstämmer med den kostnad per kompani, som är antagen
i de nyssnämnde underhållsförslagen. Officerarne erhöllo en viss
fördel eller lön samt dessutom 11 R:dr för hvarje häst, de egde
rättighet att hålla; manskapet fick blott för hästen; slutligen erhöll
ryttmästaren 40 R:dr för en vagn, förmodligen till underhåll för de 4
hästar à 10 R:dr, som drogo densamma. Fastän denna stat i
allmänhet under besagde period torde hafva varit gällande, så har man
likväl exempel på undantag. Så finner man t. ex. i kapitulationen N:o
988 officerarnes fördel något högre, äfvensom antalet officers-hästar och
vagnar per kompani större än enligt 1035. Värfningspenningarne voro
under hela denna period städse desamma, nemligen 11 R:dr för hvarje
häst. I 1635 års stat (N:o 1036) är aflöningen liksom vid andra
truppslag åter förminskad; på hvarje häst betalas blott 10 R:dr, och
kompani-solden uppgår blott till 1,584 R:dr; reg:ts-officerares sold är
nedsatt från 1,000 tül 700 R:dr.
*) Nemligen efter 1633 års myntfot, då 1 R:dr var lika med D:r. Sannolikt
var den allmänna nedsättning af krigsfolkets aflöning, som egde rum enligt
1635 års stater, delvis föranledd af 1633 års myntföräodring, samt derföre i
många fall mera skenbar än verklig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
